Niclas B

Måndag morgon och jag provade lite discgolf med första klassen. 

Det var förresten discgolf för alla idag, när jag tänker efter. Tyvärr hittade jag inte fästingsprayen men klarade mig ändå. Sista klassen ville absolut spela volleyboll efter så de fick en kortare runda och sedan gick de in i hallen men nu var det visst fotboll som gällde och det funkade bra för mig.

På jobbet så var det förresten några som undrade hur det hade gått med loppet och jag fick tvinga mig själv att inte prata för mycket för jag var fortfarande hög på endorfiner och kunde prata hur länge som helst. 

Jag blev lite sen så jag sprang på till hållplatsen men fastän jag tyckte jag var där i tid så fick jag vänta. Lite osäker på om jag missade bussen eller om den var sen. Nåja, det var ingen fara på taket. 

Ullis var redan i Nyköping och jag köpte på mig lite nya kläder, typ lätta och luftiga. 

Väl hemma så var det packning som gällde för imorgon lyfter vi! Ullis och jag skall vara en vecka på Fuerteventura och det är förstås Playitas som gäller. Träningsparadiset men nu är jag rätt otränad men tänker att det bara är att chansa. Håller inte kroppen för hårdkörning så lär det inte bli så roligt på Kalmar Ironman. Men det är klart att man kan träna med förstånd. Sen är det också vår 30-åriga bröllopsresa. På onsdag firar vi 30 år som gifta. 

Det kändes som det gick rätt bra med packningen men vem vet. Det får man väl se när man kommer fram. Vad man glömt och så.

TUB-loppet!

Fredag morgon och jag tog bilen idag då jag behövde komma fort hem. Med facit i hand borde jag förstås tagit ledigt men det visade sig sen att mina nior var i Polen och jag behövde heller inte hoppa in på någon lektion.

Först var det lite discgolf med mina åttor och jag var själv med på några hål. Alla var duktiga.

Sedan kollade jag av så det var lugnt att dra och jag hann få i mig lite mat också innan jag drog.

På vägen hem blev det lite samtal då både grindar och toaletter var på väg. Han med toaletterna behövde lite vägbeskrivning och det var en rolig kille men jag skulle själv inte riktigt hinna dit så jag ringde Anders och kollade om han kunde ta emot toaletterna och det var lugnt.

Väl hemma så kopplade jag på husvagnen och slängde in några sista grejer innan jag och Ullis åkte ned och ställde upp vagnen.

Väl på plats så var det en massa jobb med att få upp grindar, tält och diverse flaggor. Borden fixade andra med så var det högt tempo lite överallt. Sen så åkte jag och Ullis och målade lite på raksträckan innan vi hämtade Tim som skulle fixa med livestreamingen under loppet.

Tim fixade med datorn och vi andra slutförde våra uppgifter och några deltagare hade redan börjat få upp tält och det började bli lite nervöst. Hade jag verkligen koll på allting för nu hade jag typ allt i huvudet och med lite stress så kändes det som det kokade över. Jag sade till en person att jag önskade att man inte skämtade så mycket då jag kände att det skulle bli för mycket och han förstod.

Sen var det bara att försöka lägga sig och hu vad kallt det var. Jag verkar inte fått någon ordentlig fart på systemet och går upp på natten och slår på gasolen men snart står det gas out på displayen och där och då förstod jag ingenting. Troligtvis så hade mekanikern dragit av en kran då värmepannan var på service i höstas. Jag tog på mig ordentligt med kläder och försökte somna om.

Jag var lite trött då jag vaknade och var helt själv uppe. Jag tog fram allt ur husvagnen och ställde ut i tälten.

Sen började det droppa in folk och snart var vi klara att dela ut nummerlapparna och jag var redo att börja prata men Tim fick inte igång livestreamingen och det visade sig att han inte blivit tilldelad alla rättigheter på Trosa Ultra Backyard-kontot. Snart så loggade han in i mitt namn och då gick det bättre. Typ 40 minuter försenat fick vi igång streamingen och vi var igång på nätet också.

Jag brukar normalt vara nervös då jag skall börja prata men jag var så himla stressad så jag märkte inte av så mycket och snart var man varm i kläderna och när loppet äntligen startade så kände man att nu borde allt vara på plats.

Rätt direkt så kommer en deltagare tillbaka som skadat sig och vi tillkallar sjukvård. Riktigt trist och det tar ned humöret en hel del. Vi hade helt missat en skylt som stod på ett dåligt ställe men det får vi i tävlingsledningen ta på oss fastän alla kunde ha sett den innan. Hursomhelst så är det jag som har det yttersta ansvaret för loppet så vi skulle få anledningen till att återkomma i ärendet.

Allting verkar fungera bra och så även utlottningen av priser. Jag åker runt och kollar hur det går med filmningen. En mobil har dött och det visar sig att sladden var dålig. Lite otur.

Sen är Mini-TUBEN igång och det är inte fullt men ganska många barn ändå. De springer hela tiden men jag har mitt fokus på stora loppet men försöker ändå få in dem då och då. Både i livestreamingen men även så att jag ropar upp dem.

Alla gör ett jäkligt bra jobb och jag är typ överallt.

Men Mini-TUBEN-löparna verkar inte vilja ge sig och det knorras lite bland föräldrarna. Vi i styrelsen tar ett snabbt beslut att låta tre barn dela på segern för de är max tio år gamla och var då uppe i 36 kilometer! Jisses!

Alla känner att det var ett bra beslut och till nästa år får vi styra upp det lite och köra en frontyard mot slutet och kapa tiden de har på sig att springa banan på hela tiden.

På kvällen så har jag och Ullis det lite lugnt och jag går och lägger mig i husvagnen och Ullis åker hem.

Jag har fortfarande inte kollat igenom husvagnen och känner att jag snabbt vill komma i säng så jag har på mig lite kläder i sängen ändå. Jag sover bättre nu än förra natten och får några bra timmars sömn.

Det har tunnats ut rejält och de på natten har skött utlottningen väldigt bra. Ullis och jag tar över och Anders går och lägger sig.

Sen är vi bra med folk och allting fungerar kanon. Jag kollar upp hur det är med den som skadat sig och det blev rätt illa. Jag erbjuder lite som kompensation men senare så får vi kontakt och det var ännu värre så vi slår på ordentligt och hon tycker att vi har visat välvilja och vill komma tillbaka. Det var skönt men förstås hade vi önskat allt ogjort.

Totalkänslan är dock ändå väldigt bra för alla är så nöjda och jag känner att lyckats riktigt bra med nästan allt. Det finns absolut några grejer jag missade men det är småsaker i sammanhanget.

På slutet är det bara några stycken kvar och man börjar nästan bli orolig att de skall hålla på nästa natt också.

Snart så är det bara två kvar och snart så uppvisar tvåan Niklas Drakfors yrsel och kastar in handduken på slutet. Vinnaren Magnus Högfeldt är asstark och dansar och bjuder på sig själv, så himla skön!

Hela teamet är nöjda och vi avslutade med flaggan i topp.

Det var ett bra och starkt gäng som plockade ihop allt och det gick fortare än beräknat – me like!

Stort tack allesammans och jag ser redan fram emot nästa Trosa Ultra Backyard. Nu är jag dock väldigt trött så det kommer nog bli segt imorgon, på jobbet.

Så himla kul att vi tog över loppet och gjorde det så bra!

     

Pizzan dagen innan          Funktionärerna                  Vinnaren Magnus!

Torsdag morgon och när jag går förbi trappan så ser jag mina "pratbubblor" jag fixade till igår. De kanske duger. Jag blev lite inspirerad av Romina så jag gjorde några egna som vi skall ha i vår Selfie-Corner. 

   

På skolan så fick jag en lucka och körde lite discgolf och det gick riktigt bra som ni kan se på bilden, ha ha!

 

Sedan körde jag lite Pling-Plong med min mentorsklass och det gick väl bra. Lite för lätta frågor den här gången men det kan ju också vara kul att de faktiskt kan svara. Förra lektionen blev ju lite sisådär när jag körde högskoleorden...

Sedan var det bara att bege sig hemåt och det blev mycket jobb med att svara på mail och fixa lite inför kommande helg. 

Först så gick jag dock och mötte Ullis som sprang hem. Jag var också lite inne på att springa men kroppen var för stressad med allt kring loppet. Egentligen tänkte jag inte ens promenera då jag kände att det var lite kort med tid men det kunde ju vara skönt, tänkte jag. Så fick det bli. 

Det blev inte ens ett endaste löpsteg och sedan mötte jag Ullis som kom med en jäkla fart. 

 

Vi avslutade med lite teve och tog det lugnt sen. Imorgon smäller det. Då är det full fart med att sätta upp tävlingsområdet och visst pirrar det lite. Det har blivit så stort det här och man vill ju att det skall bli bra. 

Kom till jobbet och idag hade jag fått höra att jag skulle vikariera för en klass direkt på morgonen så jag var inställd på det. Kom fram till morgonmötet och hade tagit kaffe och tog det lugnt när frågan kom upp om någon kunde täcka upp direkt på morgonen. Jag tog det lugnt och visste att jag ändå hade fullt upp då. Sen, till slut, så öppnar jag dokumentet och ser att jag är flyttad och visst hade kunnat tagit första lektionen men det var så dags då. Det var lite pinsamt att jag bara satt där drygt men sen ser jag att en annan tagit lektionen jag kunde ta.

Det blir två vikarieinhopp och resten var rätt lugnt.

Sedan satt jag och rättade en massa orienteringsprov innan jag skulle springa till bussen. Jag känner dock att jag nog borde springa in på toaletten lite snabbt och märker att någon kollega verkar vara på toaletten bredvid men inte markerat att den är upptagen. Jag knackar lite fort på dörren och säger att hen glömt det och jag låser förstås upp toaletten bredvid. -Är det Niclas? frågan personen och jag hör inte vem det är och när jag säger att det är det så frågar personen om jag skall med till Norrköping och då fattar jag ingenting. Nä, Nyköping! säger jag. Ha ha, han sade fel och det var Johannes. Jag fick skjuts och det var trevligt. Sen glömmer han låsa dörren helt också, efter, och jag ”skällde” på honom.

Vi pratade om lite allt möjligt och när han släpper av mig så ser han att det är halva priset på glasa på Pressbyrån och det verkar ju trevligt så bägge köper en varsin glass innan vi skiljs åt.

När jag kommer hem och vi skall äta så slår det mig att det är idag vi skall iväg på möte med kommunen! F-n! Det hade jag helt glömt bort och det var bara att skicka i gruppen och dra iväg. Ullis och jag tog upp Anders innan och som tur var serverades det kaffe, frukt och kaffe. Vi hann ju inte äta.

Mötet var ju bra men lite för mycket fokus låg på barnen och trots att vi är en klubb öppen för alla så var mötet inriktat mer mot de som har hand om barn. Vi har inga begränsningar och har flera gånger haft ungdomar med på våra träningar men så värst ofta har det inte varit. Det har väl varit i tre stora omgångar totalt, typ tre somrar med både flick- och pojkgäng samt någon enstaka gång. Men det finns alltid plats och till sommaren dyker det nog upp några. Det lät i alla fall som Anders och Rominas barn skulle dyka upp.

Väl hemma så blev det lite kvällsmat innan man stupade i säng eller i alla fall nästan. Jag såg att Romina hade fixat några ”pratbubblor” till Selfie-Cornern och blev lite taggad att göra några själv. Jag hade väl egentligen inte tänkt som så men det såg jäkligt bra ut så jag gick på samma linje. Det gick väl hyfsat bra men när jag började slarva så blev det sängen.

Tisdag och när jag sitter och väntar på tåget så ser jag att husvagnen är redo att bara ställas på och jag gör det direkt så jag inte glömmer det senare. Den skall jag ha på tävlingsområdet nu i helgen då Trosa Ultra Backyard går. Den enda husvagnen som får stå där förutom om Anders skall ha sin där också. Vi kommer ju att bo på området hela tiden. Sen ser jag att den gamla Volvon också kan ställas på om Tim och Cilla vill använda den. 

Sedan går det bra med tåget men sedan krånglar bussen in mot Oxelösund. Rätt som det var så går inte den bakre dörren att stänga och jag börjar se framför mig att jag kommer försent men då var vi ändå inne i Oxelösund så jag hade kunnat promenera några kilometer. 

På skolan har jag promenader på schemat så det var bara att traska men det var lite klent tempo. Många av eleverna har NP just nu så det passade ju bra med lite lugnare idrott också. Jag passade på att köra lite om allemansrätten men det var svårt att ta frågor så där bara rätt upp och ned. I den här åldern så kan de ju det mesta också. 

Jag får svar om ett pågående arbete utmed banan och det kommer att vara fixat till loppet. 

På vägen hem så köpte jag lite prylar till loppet och nu är vi nog i hamn med alla inköp. 

Ullis och jag cyklade sedan lite på kvällen och jag tog i lite i en spurt men i övrigt så blev det mitt vanliga lite försiktiga pass. Nu vill inte min klocka connecta men appen säger 48 minuter.