Niclas B

Tisdag och idag var det återigen fullt drag med att peppa eleverna att köra den tuffa utmaningen och det är så kul att se hur man kan göra saker som är riktigt tuffa. 

Efter sista lektionen så kom jag iväg i bra tid och nu står det att jag kan ta tåget och varför inte chansa och se om mitt busskort verkligen fungerar på tåget. Sagt och gjort!

Jag hoppar av vid Centralstationen och väntar in tåget. Det är knappt så jag hinner sätta mig förrän det kommer en kontrollant och jag letar fram kortet och visar upp. -Vuxen? frågar hon och jag svarar ja. När hon går iväg så förstår jag att jag nog borde svarat student då jag pluggar 75 % och får rabatt på busskortet. Nåja! 

Sen går det ett tag och när hon passerar igen så förklarar jag att jag nog svarade för fort och att jag hade Studentkort och visade upp det i appen. 

Det gick fort att komma hem och sen kommer Ullis på cykeln då jag traskar hemåt från stationen. Vi gör sällskap och det är kul att komma hem samtidigt. 

Vi äter och sedan är vi trötta och fastnar lite i soffan innan vi gör oss iordning. Då kommer jag på att jag skall ta med högtalaren och letar reda på en bättre skarvsladd. Johan, elektrikern, trodde att den förra kabeldosan löstes ut för lätt och så är det nog. 

När vi kommer fram så är det jättemånga där och det är kul. Flera nya och jag hälsar på dem och så drar vi igång. Eller jag fixar lite med elen först men jag har ändå tänkt att jogga och coacha. 

Lite löpskolning och efter det så drar vi igång och jag förklarar lite snabbt en sista gång. 

Som vanligt drar många iväg lite för fort på första långa intervallen och idag är det Supertusing på schemat. Men många klarar också att hålla i och det är både grymt kul och peppande! Jag måste verkligen tillbaka. 

Jag joggar på och kör mestadels väldigt lugnt men drar på lite någon gång. 

Löpning är livet!              

Hemma väntade dusch och lite soffhäng

Måndag och idag var det andra veckan med eleverna och det var återigen lite lekar på agendan. Allt gick bra men det är ju alltid lite som att starta om på nytt. Gamla elever har ju helgonförklarat mig och nu kommer jag in som ny, igen. Det kan kännas lite tufft och speciellt att lära sig alla namnen och förstås eleverna själva. Hur de är.

Ullis var iväg på ett specialuppdrag på annan ort och skulle komma hem lite senare men de hade visst kört i ett sträck och verkade komma hem rekordsnabbt.

Själv gick jag ned i källaren och körde tills hon kom hem. Det blev precis lagom med en ny runda och jag var nöjd.

In i duschen och sedan blev det "the Challenge". Klart tuffa utmaningar men paktandet kunde de tagit bort.

Söndag och idag bestämde vi oss för att åka och hälsa på Felix och förstås springa en runda. 

Vi tog det lite lugnt på morgonen innan vi drog iväg. 

När vi kom fram så hittade vi relativt fort en parkeringen och strax därefter kom Felix ned och mötte upp oss. Färdig för löpning. Jag stretchade lite grand och snart var vi iväg. Han hade en idé om en runda men jag ville verkligen inte missa fina Årstaviken Runt. Den är galet fin men också rätt jobbig. 

Vi börjar och det är lite småsegt och när de värsta backarna kommer så vill man bara hälsa hem men jag kämpade på. 

Sen tar man igen sig lite grand och kanske, kanske kan det bli bra ändå. 

Jodå! Det tar sig och jag är inte lika slut som jag var sist, hoppet lever. Det blev prick nio kilometer. Alla verkade nöjda och vi pustade ut i gräset intill Eriksdalsbadet och gick sedan hem till Felix. 

Efter duschen ville vi få i oss något och Felix hade hittat ett bra ställe och vi traskade dit.

På vägen dit så såg jag en fågel på en bil och sekunden efter en låtsasfågel i ett fönster och det var lite komiskt.

Väl framme så var det bara att beställa Jag frågade om vitlök och tyvärr så försvann då den rätt som jag var mest sugen på och jag valde till slut schnitzel och den var helt okej. 

Jag passade på att fixa lite med mina höstkurser och det känns lite maffigt att ha kommit in på Stockholms universitet. 

Väl hemma så blev det en sväng och Ullis plockade lite blommor och sedan tog vi kväller.

Lördag och idag skulle vi till Oxelösund på 2-årskalas då Stellan fyller år. Först tog vi dock tag i träningen och snart satt vi på cyklarna. Jag valde att köra mitt entimmespass och det är på en timme i 185 watt och dessutom med fem minuters upp -och nedcykling. Så 70 minuter totalt och det kräv.er absolut lite mental styrka, i alla fall när det gäller mig. Det skall ju göras typ 200 gånger det närmaste året. Passet gick bra och jag snittade fina 133 slag i minuten och det får anses som helt perfekt. Så konditionsmässigt kanske jag ligger bra i fas, det är värre med vikten. Jag väger nog 15 kilo mer än jag tänkt göra nästa höst då det är Kalmar Ironman som jag vill köra riktigt bra. 

Sedan drog vi mot Oxelösund men vi var tvungna att hitta en present också och fastän vi försökt så hade vi inte lyckats. Nu var det förstås skarpt läge och vi hoppade in på leksaksbutiken i Påljungs hage. Där kände vi rätt omgånende att en xylofon blir kanon. Direkt när vi går mot kassan så frågar en kvinna var vi hittade den där och vi visar och går mot kassan. Strax efter står hon bakom oss i kön med en likadan xylofon coh vi tyckte det var roligt. När hon säger att hon också skall på kalas så frågar vi var och när hon säger Oxelösund blir vi lite oroliga och jag frågar hur gammalt barnet blir. -Fem! svarar hon och vi kan andas ut! Ha ha! Stellan fyller ju två år. 

På vägen så passade vi på att kolla när vårat klippkort går ut på badhuset och vi har ungefär en månad på oss och nu gäller det att "dyka upp. Sedan full fart mot Oxelösund och till Stellans kalas. 

När vi kommer fram så är det mycket folk och full fart. Vi hälsar och det blir fika och vi ger förstås Stellan paketet och när han öppnar så utbrister han ett "Wow!" Så gulligt och han verkade väldigt tacksam att ge paket för det kom flera gånger under dagen. Nog varje gång. 

Vi passade förstås på att ge Theodor ett paket också då han fyllt år men då kunde vi inte komma. Jag är för övrigt hans mentor i skolan numera. Det är roligt. 

Det är trevligt att träffa så många och trevligt att fika. 

Vi åker sedan direkt hem och gör kväller. Nu är man lite seg och skall sanningen fram kommer jag inte ihåg vad vi gjorde på kvällen. 

Torsdag och idag var det lite segt att komma iväg tidigt med bussen då min första lektion var 10.40 men ramtiden börjar 08.00, då vi även har morgonmötet.

Nåja, det gick bra och rätt tidigt ringer de från Anticimex då jag bokat om ytterligare en tid från dem. Då vi bytte försäkring så skall visst Anticimex göra en kontrollbesiktning men jag tänker inte stanna hemma från jobbet så jag brukar skjuta upp deras besök men idag var annars en bra dag. Jag sade att de får komma vecka 44 istället.

På skolan så avslutade jag mentorstiden med att leka lite och det verkar klassen gilla.

Sen så äter jag med en klass och efter sista lektionen så ser jag att en buss passar bra in och springer! När jag nästan är framme så hittar jag inte plånboken och får gå tillbaka. 
Sen dyker det upp att anmälan är öppen till Kalmar Ironman 2025 och jag får nästan panik då vi ju haft möjligheten att flytta våra starter i några dagar och jag blir rädd att det kan bli fullt. Dåligt med batteri har jag också men meddelar Ullis och vi kommer överens om att försöka anmäla oss direkt. Det är dock lite svårt men efter ett tag så lyckas jag och sedan försöker jag hjälpa Ullis men då blir det fel namn då jag försöker anmäla henne via min mobil. 
På bussen i Nyköping och jag hör mitt namn hela tiden. Det är typ gamla elever från alla möjliga skolor och jag kan omöjligt sortera namnen på dem förutom på några stycken. Riktigt kul och jag får dessutom en plats bredvid en av mina gamla mentorselever från Trosa, Nicole. Vi pratar lite och sen somnar i alla fall jag och sov en stund. För länge och jag får gå tillbaka en hållplats...

In och ladda Ullis iPad och nu lyckades Jag anmäla även henne.

Vi åt lite mat, då Ullis kom hem, och kanske blev det lite för mycket för snart var det löpträning. 
Vi mötte upp Nicke Iwar, Mården och Putte. 
Jogg till spåret och Ullis och jag körde lite bakom då vi inte riktigt hängde med och ville ta det lugnare. Rätt skönt och man vaknade till efterhand.

Sedan joggade vi hem och hade väldigt roligt åt en som hade fått stora magproblem. Han klarades sig, tror vi!, ända hem, i alla fall. 
Dusch och lite teve på det.

Nu är man taggad inför 2025 och jag vill göra det bra!

     
Jag avslutade med Primetime och klantade mig rejält på Nato och fick offra en livboj innan jag åkte på sista frågan. Alltid surt.