Söndag och idag var det dags för en ny tatuering och jag hade absolut varit lite hemlighetsfull. Ullis skulle hjälpa Tanja och själv väntade jag och passade på att kolla hur stor tatueringen skulle vara. Den fick varken vara för stor eller för lite.
Dock så fick jag meddelande på morgonen att deras vanliga lokaler inte var tillgängliga, av någon anledning. Jag fick se en video från en husbil, trodde jag, och det såg okej ut så jag sade ja.
När jag kommer till adressen så ser jag dock ingen husbil och jag ringer en bekant som bor i närheten och då ser jag en från tatueringsfirman i backspegeln och det var ingen husbil utan en omgjord husvagn.
När jag väntar så tappar hon en flaska i backen och jag tänker inte så mycket på det.
Jag passar på att fixa en gammal tatuering som blev fel färg på texten och den började hon med. Sen gick hon på den andra armen och nu skulle det ske. Jag försökte slappna av i den konstiga ställningen och sen var hon då klar. Egentligen hade jag tänkt att maken skulle göra den då jag tycker att han är riktigt bra men jag kände mig ändå ganska trygg.
Jag tittar och känner mig nöjd. Så vad var det? Det är en fin text med Ulrika Lovisa och noter under vilket handlar om min fru, förstås, men även om en låt jag skrev till henne för hela 27,5 år sedan.
Ulrika Lovisa! Du betyder allt för mig
Sen den dagen då vi möttes
Är du min egen tjej.
Ulrika Lovisa! Så vacker och så fin.
Men det allra, allra bästa. Det är att du är min!
När jag skall betala så strular det med mitt kort av någon konstig anledning och jag är dessutom kladdig även en orange färg. Det är förstås färgen som hon fyllde i TUB med. Den upptäckte jag senare, på vägen hem, på jackan. Och lite på min väska. Med nagelborttagare så försvann det fort från jackan så ingen större skada skedd.
Sen drog vi till Felix då Ullis och han skulle springa en runda. Själv tänkte jag plugga lite.
Vi var inte där så himla länge men de körde en runda på typ 90 minuter och själv tyckte jag bara tiden försvann men så brukar det vara då jag pluggar. Det gick i alla fall rätt bra och alla var nöjda.
Hemåt och vi tog en burgare i Västberga och drog vidare.
Hemma och jag avslutade med lite schack. Det är ju kul och jag hann även köra en match mot Felix. Han slarvade lite så jag avgick med segern. Seger blev det även mot en bot på kvällen men jag känner ändå att jag har mycket att lära. Men frågan är om man skall lägga så mycket tid på det.
Lördag och idag var det fullt upp. Först, efter frukosten, så drog vi till träningen på Medley, som förresten gick bra, och sedan direkt till Trosa där vi lånade släp av Ola. Därefter åkte vi till Tim och Cilla och slängde på deras gamla soffa som skulle till tippen. Det var lite nostalgiskt för det var min och Ullis gamla soffa som vi köpte då barnen var rätt små. Tim och Cilla hade fått ned den i bitar så det var enklare att få ned den i den trånga trappan. Nu var den till och med utanför så det var bara att slänga upp den, och lite annat skräp, på vagnen.
Till soptippen och det gick fort att få släpet tomt och nu var det full fart till Vagnhärad då de hade fått Tanjas gamla soffa och det var snällt. Upp med den och så vidare till Trosa igen där vi tillsammans bar upp den.
Efter att ha lämnat släpet så körde vi förbi La Piazza och köpte två degar och jag passade på och fråga om de ville vara med på utlottningen på vårat lopp och de ville de, kul! Fyra pizzor sponsrar de med.
Sen var det hem och dags för dusch innan vi drog vidare mot Vrena då Carro bjöd på fika då hon fyllde år. Precis innan vi kom dit så tog vi oss en hamburgare men jag var ändå lite för hungrig så det åkte ned lite för många fikabröd. Naglarna fick jag målade av lilla Melissa dock och det var nästan så jag hade panik av de små klisterlapparna på naglarna. Fy! :-0
På vägen hem blev det återigen Pål Jungs hage och vi kollade runt i några affärer innan vi drog hemåt.
Hemma så fixade vi iordning våra pizzor och sen till kvällen blev det Melodifestivalen och vad hög nivå det var. Jag blev lite förvånad att Maja Ivarsson gick så bra. Visst var hon bra men inte trodde jag att hon skulle knipa en finalplats. John Lundvik satte jag i alla fall. Den var bra men jag hoppas den inte vinner. Det är lite för tillrättalagt.
Naglarna kom dock väl till pass då jag kollade på spektaklet! Skämt åsido var det bra och bra programledare.
Jag avslutade med att spela några partier schack. Nu valde jag lite lättare motstånd men jag tycker inte jag har någon bra strategi utan det är bara några drag i taget jag tänker. Måste bli lite bättre på det.
Till jobbet och det var precis som vanligt segt. På tåget fick jag blippa kortet och det var nytt. Jag har alltid tyckte att det varit jobbigt att bara visa upp det gröna busskortet och på det får man även åka tåg. Nu kändes det bättre så de ser att man inte fuskar. Segt ändå och svårt att komma igång. Desto roligare när jag slår upp datorn på jobbet och ser att älsklingen skickat med en hälsning! :-D Den kändes ända in i hjärtat.
På skolan var det återigen grymma prestationer och så roligt när de lyckas med saker de inte trott var möjligt.
Jag lyckades komma hem i bra tid men på tåget nu fanns det ingen blipp.
På kvällen så blev det tyvärr ingen träning idag heller men jag spelade lite schack och jag fick först remi mot en bot och strax efter så vinner jag och det är alltid kul. Nu måste jag vinna mot en bättre bot.
Och nej! Jag lägger inte till en massa schackvänner. Jag spelar mest mot botar och någon match mot Felix ibland.
Onsdag och på skolan var det full fart med gymnastikredovisningar och det känns alltid lite jobbigt när man själv är sämre än eleverna, vilket jag är på rätt många saker i gymnastiken. Men det är bara att erkänna. Just gymnastik var min akilleshäl och kanske lite dans.
Först så läste jag dock ut en bok innan jag drog iväg till skolan och jag satt och läste ut en bok på morgonen. Den heter "Hur man förälskar sig i en man som bor i en BUSKE". Författaren heter Emmy Abrahamson och hon skriver lättsamt och roligt. Det handlar om en svenska som jobbar och bor i Wien som engelsklärare. Man får följa henne och hur hon lever. Plötsligt så träffar hon på en uteliggare som vänder upp och ned på allt. Till slut blir man nästan arg på henne och Emmy lyckas verkligen med sitt konsttrick att man lever sig in i huvudpersonens känslor. Rolig och spännande bok. Den får 4/5.
Tillbaka på skolan och det var alltså bra fart och jag hann även plugga lite och skicka iväg några snabba mail om vårat kommande lopp. Allt verkar gå bra.
På vägen hem så hinner jag med en bra buss och har lite tid att läsa min nya bok som heter "Ser mitt huvud tjockt ut i den här?". Jag tänker att jag tar en kaffe och en liten kaka på caféet på Centralstationen och det var första gången jag var där inne. Ägaren var dock så pratglad så min tänkta lässtund blev istället till att lyssna på ägaren som pratade om allt möjligt. Till råga på allt så håller jag på att glömma boken men som tur var så slutade han inte att prata då utan ropade till mig. Nu kommer jag inte ens ihåg vad han pratade om...
På tåget och jag hann läsa lite men somnade snart till.
På kvällen så röjde vi rejält i en låda och jag försökte sortera upp det på sängen. Sedan hittade jag en gammal däckare som gör så att lyset tänds automatiskt. Hm, den har jag svårt att släppa så jag började kolla om jag kunde montera den men det såg alltför krångligt ut så jag ritade upp trådarna så kanske man kan kolla upp det med en elektriker senare. Och imorgon kommer en elektriker på besök...
Måndag och en ny vecka inledd. Jag passade på att ta med lite porslin till en som skulle komma i veckan. Det var Ullis som sålde och hade någon köpare från Norrköping men hennes mamma jobbade i Oxelösund.
Det gick bra på jobbet och hemma gjorde vi väl inte så mycket. Jag fick samtal från ett 073-nummer som jag först inte svarade på men det ringde igen och jag kollade upp vem det var. DHL så jag ringde förstås upp direkt och det hade kommit lite avspärrningsband till vårat lopp - Trosa Ultra Backyard. Lite coolt med eget tryck.
Sen läste jag lite och försökte plugga när jag hade tid.
Hemåt var det lite stök för det var en vattenläcka vid Centralstation och det tog även lite tid att komma hem med bussarna. Det verkar ha försvunnit tider sedan den senaste ändringen. Lite sugit att det tar sådan tid att komma hem då man slutar sent.
På kvällen tittade vi lite på Guldbaggegalan och vad fint att se att "Den sista resan" fick pris men konstigt vore ju annars. Nu har jag ju inte sett de andra filmerna men något mer pris borde den ha fått.
Var är rampen, SVT?