Niclas B

Tisdag och nu fixade jag först träningsprogrammet och sedan lastade jag på ett nytt lass och körde ut. När jag kommer ut dit så har det kommit ännu mer sand och nu är det frågan om de behöver något mer från mig men det verkar som det. Jag tömmer mitt och åker därifrån. 

Idag kommer Felix så jag fixar lite mat till alla och sedan skulle egentligen alla ut och cykla men Ullis mår lite dåligt, typ som jag gjorde igår. Hon står över, för säkerhets skull, och Felix och jag drar iväg. Han får en liten vurpa direkt då han inte är van vid att sitta fast men han landade så snyggt så varken han eller cykeln blev skadad. Hans min, då han föll, var obeskrivlig. Rätt imponerande ändå att landa mjukt på asfalten. Nu har han gjort vurpan och det sägs att alla har gjort den eller kommer att göra den. Själv så blev min vurpa till då jag satt fast med ena foten och trycker till ordentligt för att komma från huset till asfalten men farten räcker inte till och när jag skall ta loss mig så fastnade överdraget i pedalen, om jag minns rätt. Hursomhelst så missuppfattade jag situationen och jag fastnade och fick heller inte loss foten då jag låg där på morgonen och alla sov. Jag var då på gång att ringa in men kom till slut loss själv. 

Felix och jag körde ut mot Järna en bit och rätt som det är så ser jag Bella i ögonvrån. Hon var en gammal snäll elev från Tomtaklint och hon kommer i en EPA och jag trycker på då hon ligger bakom. I uppförsbacken och sedan vinkar jag förbi henne och lägger mig bakom och ber henne öka. Felix ligger lite framför då jag fotograferade honom precis innan men nu kommer jag i typ 40 kilomter i timmen och ligger i suget av bilen. Bäst att tillägga att hon höll hastigheten men jag tvingade upp henne lite snabbare i några sekunder. Sen vänder vi och vi möter Ullis som kom i bilen. Vi snackar lite och sedan tar hon en film då vi kommer åkandes och vi fortsätter hemåt så det blev en kortare tur då Felix ville känna på cykeln lite bara. Han tyckte det var rätt annorlunda mot i källaren. Hursomhelst så kommer han få en tuff dag i Jönköping men jag tror på honom. Bara hoppas Ullis piggnar på sig. 

På Primetime så rök jag igen på sista frågan och nu var det på sport-quizet. Det vanliga missade jag helt. Frågan var iaf var nästa deltävling i Longines Global Tour skulle avgöras och jag fick för mig att det var hästar men inte ens det visste jag. Alternativen var:

1. Madrid

2. Monaco

3. Rom

Kunde du?

Felix och jag kollade sedan på den spännande matchen mellan Österrike och Turkiet. Turkarna var grymma och vann välförjänt. 

Måndag och även första juli. Jag började med att blogga lite från sängen och sedan försökte jag få igång datorn så jag kunde fixa lite med arbetsförmedlingen och A-kassan för nu var det faktiskt första dagen utan arbete. Även det var en olustig känsla men jag har ju löst det nu hur länge som helst så det vore ju för jäkligt om jag inte skulle göra det nu. Speciellt då jag äntligen blivit behörig på VAL. 

Till slut, på något konstigt sätt, så lyckades jag komma ut på nätet på den stationära datorn och jag sökte även ett jobb på kvällen. 

Jag hann även med att slänga ett lass men när jag kom fram så blev jag förvånad för det hade kommit en sjujäkla massa sand men efter lite snack så var det okej att jag slängde mer men jag blev lite orolig. 

Jag kikade också på den oerhört spännande matchen mellan Portugal och Slovenien där jag nog började heja på slovenerna då de verkligen gjorde vad de kunde med sitt spelarmaterial. Portugal däremot... Allt skulle gå mot Ronaldo som förstås får det väldigt tufft när motståndarna lätt kan lägga krut på honom.

Sen kan vi aldrig sätta oss in i andra personers känslor men jag tyckte det var strongt att visa sina känslor men jag förstår också att många tycker tvärtom. 

Lördag och idag drog vi iväg till Stensund för lite morgonsimning och bryggfrukost. 
Ullis hade redan våtdräkten på sig så jag hoppade in på Willys och försökte springa genom butiken för att inte fastna för länge i något samtal, som det lätt blir. Haha! 
Sedan iväg och vi kommer några minuter sent och idag tänkte jag också köra. 

Jag stressar dock inte då jag bara ville känna på lite. De andra som skulle simma var, förutom Ullis, Peter och Tommy. Sara satt på bryggan. 
Jag hoppade i och körde lite lätt men fick återigen lite tryck över bröstet men det släppte efterhand. 
Det fick räcka med en jättekort runda och det var skönt att bara känna på. 
Sedan lite god frukost och förstås kaffe. 
Trevlig start på dagen men nu messade Felix och han ville komma och träna lite och Ullis bangar ju inte. 
Vi åker hemåt och först så hjälper Felix mig med ett lass fyllnadsmassor och vi åkte iväg och slängde det. Tufft!

Sedan förberedde Ullis och Felix sig för löpning och de drog iväg mot Gnesta. 

När det gått en stund så åkte jag efter och de fick lite vatten efter halva vägen. 
Jag fortsatte och passade på att snabbtvätta bilen innan de kom fram.

Tyvärr glömde jag ta med väskan som Ullis ställt fram...

De fick sitta i svettiga kläder och äta.

Egentligen hade vi tänkt Thai-mat men de hade precis stängt så det blev pizzerian tvärs över vägen, Arena.

Helt okej men jag har för mig att det brukade vara bättre.

Vi åkte sedan hemåt och mot kvällen ville Felix simma och vi tänkte att det vore smart att köra i en sjö och det fick bli Sillen. 
Felix provsimmade lite och Ullis och jag doppade oss bara.

Felix och jag tittade sedan lite på Tyskland mot Danmark i fotboll och trots att danskarna själva säger att de aldrig skulle heja på Sverige så hejade jag på Danmark. Jag gillar dem ändå. Nu gick det inte vägen och tyskarna kunde hyfsat enkelt vinna med 2-0.

Lördag morgon och idag skulle vi både fixa iordning i vallokalen och sedan åka upp och springa Söder Runt. Det skulle bli första milloppet på flera år, tror jag. Jag har ingen riktig koll. Formen var ju inte där den skulle vara men kände ändå att jag skulle kunna trycka på lite. Jag skulle nog försöka mot 50, i alla fall. 

Vi äter frukost med Peter och Anette, som kom igår kväll. Peter och jag höll på att försöka få ordning på vattnet som inte riktigt ville stanna kvar i vagnen. En kompis hade ju lagat den och säkert öppnat några säkerhetsventiler, som man skall göra men de hade jag aldrig hittat. Sådana som man skall öppna då man ställer av vagnen så det inte fryser då värmen inte är på. Peter hittade till slut dem och jag hade aldrig förstått att det var dem. De såg så plastiga ut. 

Nåja! Vi åt frukost och sedan kände jag mig stressad och Ullis och jag hade nog inte kommunicerat så bra. Jag skulle ju få röstlängd och annat på plats och när en ur valnämnden ringer och undrar var vi är blev det fart på oss. Dock var vi fortfarande i rätt tid men hon ville bara vara säker på att vi skulle komma. 

Vi kommer fram och fixar iordning lokalen och det går riktigt bra. Det blir dock lite snack om morgondagen då många är nya. 

Sedan tillbaka och hemåt och vi laddar lite inför kvällen. Det kanske inte var optimalt med ett lopp nu men ett val skall ju inte styra hela tillvaron. 

Vi åker upp och parkerar bilen hos Felix och går sedan upp till hans lägenhet där vi bestämmer japanskt. Jag mår inte superbra då jag börjar känna av godsakerna från igår och när jag sedan äter så sväller magen upp som en ballong! Alla ser chockade ut och jag fick någon reaktion på någonting. Till slut får jag springa på toaletten men det är ju inte som det brukar, om man säger så. Känsliga kan sluta läsa nu men det var bara vatten och jag orkar inte ens ha koll på hur många gånger jag fick springa och jag mår dåligt. Det blir som en chock för kroppen. Sen, precis innan vi skall gå, så måste jag kissa och det är nästan fysiologiskt omöjligt att kissa så mycket. Skumt!

Vi går mot starten och hämtar ut nummerlapparna men nu måste jag kissa igen och det är akut! Det gör skitont och jag får uppsöka en toalett igen och kissar ännu mer och det alltså inom loppet av en halvtimme. Helt galet och magen bara sjunkar ihop... Mycket skumt!

Givetvis hinner jag kissa lite till innan start och nu är det bara att köra och kroppen är lite mer normal nu.

Starten går och rätt omgående så är det som jag har en vikt på mig och det är pollenallergin. Efter 500 meter så vinkar jag att Ullis får köra själv får jag har svårt att andas. 

Det släpper snart och jag håller hyfsat jämna steg med Ullis men hon försvinner sakta, sakta bort. 

Vid fyra kilometer så är hon cirka 23 sekunder före mig då jag räknade.

Sedan försvinner hon lite allteftersom och jag tappar väl sugen lite grand. Det kommer dock några som håller jämn och fin fart och jag går då in bakom och försöker hålla tempot.

Vid 8-9 kilometer så är det dock ett parti igen där det blir tyngre att andas och jag misstänker träden då det är samma typ av träd hela tiden där.

Jag kommer in mot slutet och kan verkligen spurta och det brukar aldrig hända då jag tagit ut mig ordentligt så det blir ju lite av en besvikelse och pulsen visar också att jag borde haft en hel del i mig men absolut inte mer än några minuter.

Nu är det bara att leva i ovisshet till något höstlopp för jag vill verkligen köra igen för den här tiden var ingen höjdare.

Hem till Felix och en snabb dusch innan vi var tvungna att åka hemåt rätt omgående.

Väl hemma så kollade vi lite snabbt på friidrotts-EM innan vi slocknade.

Lördag och idag skulle vi upp och titta på Stockholm Marathon. Ett tag var jag inte så värst sugen men ju närmre vi kom desto mer sugen blev jag. Tanken var dock att vi även skulle springa lite emellanåt men det var varmt och vi skulle nog röra på oss en hel del ändå, tänkte vi. 

Ullis och jag kommer upp rätt tidigt och hittar en perfekt parkering utanför Felix port. Vi går direkt och letar efter ett ställe att äta lunch på men det tar ett tag och sedan är man riktigt hungrig. Vi hittar sedan ett fräscht ställe som har grymma sandwichar. Det har säkert något flashigt namn. 

Sedan var det tveksamt om vi skulle hinna till starten så vi gick istället till Gamla Stan och utanför slottet skulle man passera hela tre gånger så det tyckte vi var en utmärkt plats och vi hejade som aldrig förr. Värmen tog dock rätt hårt och eliten sprang nog några minuter långsammare än vanligt och då kan man ju bara tänka sig motionärerna som nog får fyrdubbla den tiden och ännu mer för  de som är ute ganska länge. 

Riktigt roligt att se Anders Neselius som nästan persade fastän det var varmt och fastän han tog det lite lugnare. I den här värmen gjorde han det riktigt bra. Sjukt kul var det att barnens kusin, Martin, också sprang och så hejade vi förstås på ett gäng andra också. 

Jag har sagt till mig själv att jag inte tänker springa Stockholm Marathon mer förrän jag får koll på mitt problem med pollen. Då lockar snarare Växjö Marathon nästa år. Där joggade jag i mål på höga 3.09 Det var det året jag var i rätt bra form men tog ut mig helt på Lidingöloppet vilket gjorde att jag var seg från start på maran tre veckor senare. Surt!

Det var i alla fall riktigt kul att titta på alla som sprang men det blev lite kaos då de inte riktigt klarade av det stora deltagarantalet. 

Sen gick vi och fikade innan vi tittade vidare och vi ville förstås se målgångarna och traskade ditåt. Vi kollade in Anders fina  målgång och någon liknande kommer jag aldrig att göra eftersom han hjulade i mål - grymt!

Sedan gick vi tillbaka och hejade längs vägen och tackade för oss och åkte hemåt. 

Först stannade vi på McDonalds, i Västberga, men det såg ut som någon mått dåligt utanför på parkeringen och det gjorde att vi åkte vidare då man tappade matlusten. 

sen blev det Max istället. Det var jäkligt billigt och det fick förstås sin förklaring då då burgarna inte var så stora...

väl hemma så blev det Stockholm Marathon på teve och det är inte heller fel.