Niclas B

Lördag och jag var ruggigt svårstartad. Först, när jag väl kom upp, var det lite längdskidor och idag var det kul att se Calle Halfvarsson när han för första gången på länge var uppe i smöret och slogs om pallen. Till slut blev han tvåa och det är bara att gratulera. Ullis och jag såg honom live en gång på en plojtävling i Mora. Då var han bara ung och lovande.

Sen fick jag äntligen fart på benen och stod i valet och kvalet mellan att försöka dra igång motorcykeln eller tvätta husvagnen lite. Det slutade med det kanske sämsta valet och jag började köra tvättservetter på husvagnen. Sämsta valet var det för att jag körde just med tvättservetter och inte med en ordentligt borste. Jag tror vi har en liggande. Det var dock kul att se att husvagnen glänste lite mer och bara det gör att man blir mer sugen på att åka ut och campa. 

Sen var jag på gång ut och försöka få ut motorcykeln när Ullis messar och frågar om vi skall ta kaffe om en kvart och då går jag och fixar lite kaffe istället. Det var ändå så mycket grus på vägarna så det är inte riktigt dags ännu. 

Sen drog vi till Trosa och kollade in Tims nya lägenhet och tog lite kort. 

Hem igen.

Nu var jag verkligen igång och snart satt vi på cyklarna och jag körde mitt egna program och det har jag döpt till det mycket originella "Nickes aerobiska träning" och det är på en timme och tio minuter. Fem minuter ramp up och fem minuter ramp down. Däremellan är det 185 watt i en timme, typ basträning och det fixade jag efter att ha blivit toksåld på van der Poels träningsmanifest. Han kör dock 6-7 timmar per dag... 

Men fortsätter det så här så är det inte omöjligt att jag om något år ligger på runt två timmar per dag i alla fall. 

Nu började snart Mello men jag hann med att vinna på Primetime och det blev nästan nio kronor. Pengar rullar in... :-) Ha ha!

Bra klass på finalen men jag kände att jag började bli slut och jag var rätt trött på slutet. 

Många bra låtar och jag tippade att Cornelia skulle vinna och att Bagge skulle bli tvåa. I övrigt så hade jag bra koll på att det skulle gå dåligt för Anna och jag hade henne på nästsistaplats men hon kom visst sist. Det hade mest med att låten var för dålig. 

Lördag och jag och Magnus gick upp och tog lite frukost och kollade på tjejloppet från Holmenkollen ett tag innan Magnus var tvungen att bege sig. Han skulle filma sin bror Roger då han skulle åka skidor utklädd till Mora IK´s maskot Miko. Jag hade missuppfattat Magnus och trodde att han skulle åka med brorsbarnen. Typ blåbärsloppet. 

När Magnus blev hämtad så tog jag det lite lugnt och tittade i lugn och ro på slutet av tjejloppet men det blev tyvärr ingen större dramatik och Johaug kunde defiliera i mål i hennes sista framträdande på elitnivå i sitt eget hemland. Hon verkar dessutom bo ett stenkast ifrån så det var så klart lite känsligt. 

Sen iväg och givetvis stänger jag till dörren innan jag fått ut allting till bilen och jag förbannar mig själv för att inte ta det lite lugnt. 

Ned på stan och jag tar en rätt dålig parkering och jag inser att jag dessutom glömt både handskar och mössa men det var ändå hyggligt väder. 

Jag hittar Britt med barnbarnen och jag hänger med dem. 

Snart ser vi maskoten och förstås snart även Magnus som filmar. Det hade gått riktigt fort emellanåt men då publikleden tätnade så gick Roger verkligen in i rollen och det var kul att se. 

Sen åkte jag och Magnus hemåt och vi hann in en sväng på korgmakeriet och jag kramade om Sivert och sade att vi får ta vallaboxen en annan gång för jag var helt slut. Ryggen värkte som aldrig förr efter gårdagens bravader och jag kunde nog inte gjort så mycket mer. 

Magnus och jag delade på en pizza och sen tackade jag för mig och hoppade in i bilen. 

Nu var det ju bara hemvägen kvar.... Jag som nästan hatar att åka bil långt. Det gick dock rätt bra men farten var inte direkt den man blir av med körkortet för.

När jag närmar mig Strängnäs så vet jag att farten sänks rätt snabbt innan första bron och rätt som det var så lyser det rätt och det är broöppning.... Men vad f-n! Det finns ju inte ens en båt i närheten och skulle det var någon så lär den vara jättestor då bron är stor. Jag går ut ur bilen och ser en stor tanker lååångt bort. Hmm, jag passar på att gå iväg och släppa på trycket och jag behöver inte stressa det minsta. Dock så var det snart Nils van der Poels tur att köra 5000 meter då det är allround-VM. Jag hann dock tillbaka till Nils lopp och efter ytterligare några minuter så var tankern förbi och snart kunde jag åka på igen. 

Borta bra men hemma bäst stämmer alltid in och det är skönt att kram om familjen och snart var det Mello. 

Bra låtar och jag gissade rätt på alla och enligt alla konstens regler så borde väl jag på pris? Nähädå! :-)

Det borde stå mellan Cornelia Jacobs och Bagge i slutfinalen. 

Fredag och det blev både lekar och matchspel i skolan. Jag tyckte inte att jag hade rört mig så mycket själv men rätt som det var så plingar det till att jag var uppe i något slags snitt och nu var det visst på runt 16000 steg. 

Jag fick också höra att mina snälla swishbetalningar, då fritidsgården gått hem, var lite bökiga att rätta till och jag bad förstås om ursäkt. Det blev dock köp igen men nu får jag betala på måndag. 

Det plingar till i mobilen och det visar sig att Ullis tränar så jag lät två killar vara kvar lite och spela fotboll så tog jag det lite lugnt. Tanken var först att duscha men inte hade jag någon handduk så jag spelade Primetime och rök på sista frågan. Surt! Dock var det inga stora slantar jag missade men det var någon legendarisk kvinna som hade gått bort och spelade röster i Disneyfilmer. 

Sen hem och jag duschade hemma istället och sen mot stan. Vi hann gå in på Rusta och köpa en köksmatta, lite på chans. Det är inte alls säkert att den kommer att passa men vi får lämna tillbaka den annars. 

Nu var det bio och det gick rätt snabbt så var man inne i den. Den heter Ur spår och handlar om Vasaloppet och relationer. Eftersom det handlade väldigt mycket om konditionsidrott och redan nämnda Vasaloppet så var det verkligen mitt i prick. Ja, en höjdarfilm men det märktes inte på antalet besökare, det var typ endast rynt 10-15 stycken i hela lokalen och så var det en kille som hejade och vi såg inte riktigt vem det var men det kändes som om han kände oss. 

Efteråt så sprang vi på honom igen och han undrade lite om jag skulle åka Vasaloppet och vi kom fortfarande inte på vem det var men jag kände absolut igen honom och man funderade och funderade... Till slut så hade vi ringat in honom och det var en gammal arbetskollega från gamla Mecman. Riktigt social kille! :-)

Efter filmen så stannade vi och åt lite grand och sen var det raka vägen hem. 

Nu var det ju handboll och den ville man titta på men jag kände väl att vi inte skulle ha någon chans. Frankrike brukar ju vara så bra men jag har å andra sidan inte så bra koll på handboll nuförtiden. Vilken härlig match det var och vi vann ju! Det var sjukt spännande på slutet och jag kan inte låta bli att tycka lite synd om Frankrike. 

Fredag och idag var det Tim som fyllde år. Men då vi sitter i karantän och Tim dessutom är en sjusovare så lät vi honom sova och tog det lite lugnt på morgonen. Jag passade på att ringa Täll och förklarade att vi satt i karantän men vi kom överrens om att jag kunde hämta maskinen kl. 16.00. 

Ullis bakade och jag skjutsade Tim till Trosa för covid-test och när vi kom hem så hoppade Ullis och jag upp på cyklarna och vi hade någon timme på oss men jag nöjde mig med 40 minuter och ett varv på jungle route med 150 snittwatt. 

Sen drog vi till Gnesta för att testa oss då det var fullt i Trosa. Vi körde lite fel och kom nästan lite sent. he

Som vanligt hade jag riktigt tufft att köra topsen i halsen och jag höll på att kräkas och Ullis skrattade. Nu lyckades jag dock bättre än sist men jag har fruktansvärt svårt när det gäller halsen. 

På vägen hem så kollade vi om Felix skulle vara med på våran present och vi fick klartecken. Vi hade lite brist på fantasti och det blev mat i Skärholmen och inköp på Ikea. 

När vi kom hem så bytte vi om till lite finkläder och sen öppnade vi dörren till Felix och började sjunga. Fika på det och vi hade ett trevligt litet kalas! :-)

Efter det så drog Tim och jag och hämtade golvslipen och den stod utanför och väntade. När vi skulle ta in den i bilen fick vi en chock, den var skittung och helt klart otymplig. Men vi fick in den i bilen och ingenting verkar tagit skada på bilen. 

Sen blev det hämtmat, eller rättare sagt hemkörning av mat, och film. Jag fastnade framför Gudfadern på kvällen men avbröt då Tim tipsade om 17 again. 

Ullis och jag tittade på den och den var helt okej. Kanske att jag sett den förut men absolut inte hela. Det var en komedi som hade sina poänger. 

Lördag och Ullis ville göra något och vi kom överens om att gå en promenad och vi missuppfattade visst varandra. Så när jag styrde bilen mot Lidingö så undrade Ullis vart jag var på väg. Sade vi inte, Lidingö, svarade jag. Det gick förstås bra det med men Ullis hade visst sagt Djurgården. Men innan så hade vi stannat vid några ställen för att kolla duschkabiner och det var klent utbud så vi åkte vidare. Samtidigt ville vi in på Ikea men skulle vi våga? Jag är ju livrädd för att få något nu då jag har tid till hjärtoperation. Jag satte på mig masken och sen gällde det att kryssa runt på bra sätt. Det var rätt lugnt där vi var men det känns inte så bra. Vi köpte i alla fall det vi skulle och som tur var så var produkten längst ned där det är helt lugnt. Men vad jobbigt att andas i munskyddet! Man får ju nästan panik! Sen var det alltså vidare mot Lidingö och vi åker till själva målområdet för Lidingöloppet och precis när jag går ur bilen så ser jag i ögonvrån att en kille faller handlöst. Det är en kille och en tjej som sprudlar av lycka som skall ut och springa och han joggar iväg och skall slänga något i soptunnan och när han vänder om så springer han rakt in i den låga ställningen bredvid. En hård kant slår in rakt i pannan och det blir ett öppet sår. Jag tror Ullis såg smällen. Vi frågar hur det gick men vi förstår att löpturen var över och hon ledde honom tillbaka till bilen. Det tog hårt på mig och jag gick hela tiden och tänkte hur det gick med honom. Själv var jag superseg och första tjugo minuterna gick i ultrarapid, det kände ingenting och jag var tvungen att stanna i varje backe. Men det var häftigt att gå på stigarna som jag bara for fram igenom då jag var som bäst löptränad. Nu var det nästan surrealistiskt. Sen bara händer det någonting och det är sjukt läskigt. Under en sekund, kanske 1,5 sekunder, så bara ändras allt i kroppen och det läskiga är att jag känner det så tydligt. Det är som en brom som släpper och jag bara går på! Nästan fortare än vanligt men det kanske är för att jag hela tiden får kämpa. Ullis märker det förstås också och kanske ännu mer på farten. Det är nästan så farten fördubblas. Det känns underbart och man tänker att det är ju så här det skall kännas. Det är så jag blir orolig att det skall vara bra när de väl gör operationen. Funderingarna jag har är att jag kanske skall kontakta sjukhuset med mina funderingar. Ibland kan jag ju forcera fram så det börjar bli lättare men det är ju å andra sidan bara kortare stunder. Tänk om det är bra just då och de inte kan se själva punkten som orsakar problemet? Hmm... 

Det blir drygt 45 minuter och det känns lagom. Sen hem och nu är jag taggad för lite cykel också. Lika bra att passa på och nu blir det hårdare körning än sist och jag snittar 175 watt och det känns bra. Jag nöjer mig dock med en halvtimme, det blir lagom och mycket mer hade jag nog inte orkat. 

Sen blir det Melodifestivalen och det var verkligen ett ojämnt startfält och lite överaskande resultat. Jag blev chockad att den unge killen gick vidare för hos oss lät det riktigt dåligt. Det är som mixningen sög. Sen var det några riktigt sköna låtar som jag garanterat kommer lyssna mer på. Klingenström bland annat. 

Kvällen avslutades med att vi äntligen köpte en duschkabin. Helt utan lull-lull och det kanske är bra.