Niclas B

Onsdag och 1 maj! Felix ville köpa nya skor och undrade om vi ville hjälpa lite men nu har det ju gått några år sedan jag hade full koll och det har verkligen exploderat på skomarknaden. Dock har jag ju koll på vad som är viktigt.

Vi gick upp och fixade oss iordning innan vi drog uppåt. Först gjorde jag dock en snabb video där jag presenterade sponsorer och berättade lite om vår utlottning, som vi kommer att ha på Trosa Ultra Backyard. Det är mycket nu. Jag tänkte inte så mycket på att det var första maj och det har heller aldrig varit så viktigt för mig. Att det var första maj skulle jag dock snart bli varse. 

Vi åker upp och hittar direkt en parkering. Alla var färdigklädda för att springa för det skulle vi förstås göra och det skulle bli Årstaviken Runt, igen. Den verkligen älskar jag men den är rätt tuff på "andra" sidan. Snart traskade vi iväg mot Eriksdalsbadet och vi började att jogga när vi hade koll på läget. Det börjar rätt lugnt och som vanligt känns det ovant att springa och det är ju inte ett bra tecken. Det är nästan så att jag inte har koll på om jag kommer att klara en mil men det gjorde jag ju sist. Då gick jag dock verkligen in i väggen på slutet. Det känns fortsatt bra men snart börjar backarna och det är tufft men går fortsatt bra. Snart är jag varm i kroppen och det är nästan så att det känns för sakta, ibland. Jag vet förstås att det är stor chans att det smäller till på slutet. Hela varvet gjort och det är väl några kilometer kvar innan vi är uppe i milen. Dock en sjuk backe upp först och jag och Felix testar att jogga hela och det är galet tufft och nu smäller det till men inte helt. Det gick verkligen mycket bättre än jag trott och både Felix och Ullis var imponerade av mig och det var kul. Vi avslutade lite hårdare och Felix utmanade och jag försökte matcha men det gick absolut inte då Felix bara gled iväg. Jag blev nog lite tröttare än de trodde också men i det stora hela en underbar känsla jag fick en skön feeling då och då. 

Först lite eftersvettning och städning på Felix balkong innan duschen. 

Nu började vi bli hungriga och letade efter ett bra ställe och fastnade sedan vid ett gulligt litet hak. Dock verkar det vara demonstrationer precis bredvid och det kanske skulle bli högljutt. Det var nästan så att man kände sig utpekad då man satt på ett rätt fint ställe och åt lunch.

Det var dock ett jäkla liv så snart traskade vi iväg och nu hade värsta långa 1:a majtåget startat. Vi såg täten och sedan gick vi tillbaka mot själva stan och det var som tåget aldrig tog slut och vi fick gå igenom tåget några gånger. Samtidigt var ljudvolymen enorm och det skreks slagord i megafoner och det trummades på lite allt möjligt. 

När tåget äntligen var slut så var den vanliga trängseln helt underbar. Nästan surrealistiskt att ha sett tåget på så nära håll. 

Efter det så blev det lite mer affärer och så var Felix sugen på lite våfflor och det lät ju inte dumt till kaffet så det var full fokus på att hitta ett bra ställe. Efter det så började jag nästan få lite panik över att jag behövde komma hemåt och vi tackade för oss och körde hemåt. De andra tyckte inte våfflorna var värda men jag tyckte de var helt okej. 

Hemma så fixade jag lite med jobbet och vi landade även i soffan och kollade Robinson.

En riktigt bra dag och man kan säga att vi tog lite revansch på vår bröllopsdag, som vi hade igår. 

Lördag och man hade inte sovit som en prins direkt då Felix säng inte var gjord för en tungviktare som mig och Ullis åkte väl in i mig då det blev som en grop. 

Men lite speciellt att vakna upp mitt i Stockholm. 

Efter lite frukost så försökte man skaka liv i kroppen för nu skulle vi springa och tanken var att springa Årstaviken Runt. Det skulle visst vara en höjdare. 

Vi gick i början och gick lite fel men snart var vi där. Så började man att springa och det kändes som evigheter sedan och det var rejält tungt. I alla fall initialt. Sedan kom det perioder då det var helt underbart men det var relativt segt men blev alltså bättre efterhand. Över en stor bro och sedan var vi på andra sidan och där började backarna. Jäklars! Jag ville prova på några gånger och det kändes skönt men jag fick ju lida för det. 

Ju längre vi sprang ju tuffare började det bli och den sköna känslan blev snart ett minne blott och jag fick kämpa de sista kilometerna. Det blev ganska precis en mil eller förresten precis en mil då vi körde lite extra på slutet. 

Vi köpte en crossiant, med hjälp av Ullis klocka, och sedan var det supergott med Espresso-kaffe till i lägenheten. 

Dusch på det och rätt som det var så nämner Ullis något om bion vi funderade på men nu var det fem minuter kvar. 

-Vi går! sade jag! Det var ju bara fem minuter dit och vi satte på oss skorna och gick. Så skönt!

Och vilken film! Det var nog den bästa jag sett och rätt som det var så snörvlades det i hela lokalen. 

Så sjukt otippat att den var så bra. Måste ses!

Sedan packade vi in i bilen och åkte hemåt men skulle inte Anders Neselius springa idag? Jodå, Ullis hade koll och vi rattade bilen mot Källbrinks IP och jag messade Anders och frågade när han skulle starta och det var bara 40 minuter kvar och det ville man ju se. 

Anders dyker upp och vi hälsar och så kul att se att han har klubblinnet på sig. Idag skulle han försöka slå 37 minuter och han får bra draghjälp mestadels av loppet men de sista varven får han verkligen kämpa men viker inte ned sig och belönas med den grymma tiden 36.51 Wow! Så kul att se och så kul att heja!

Jag var rejält hes och vi stannade för en milkshake på vägen hem. 

På Primetime så åkte jag på en fråga jag egentligen kunde och sådant är också surt. Bara för jag kikade på chatten. 

Vi avslutade med att se en dokumentär om Malexander-morden. 

Fredag morgon och jag vaknade nog av mig själv och det var ingen uppe. De som skulle iväg hade nog kommit iväg. 

Strax kommer Anders upp från källaren och vi hälsar på varandra då vi aldrig setts. Det är den nya killen. Jag visar honom några kläder jag tagit med upp men de passar inte men Enklaresport-mössan skall han köra med. 

Sedan kommer Magnus upp och han är fortfarande lite sur på SJ men det är nog inget mot vad jag är. 

Anders verkar ta det lugnt men när Nicke kommer så blir det lite bråttom och snart är det bara jag och Magnus kvar. Vi tar lite frukost och kollar på Vasalopps-tv där vi försöker se våra respektive lag. 

Magnus verkar vara lite bekymrad då han inte ser killen på deras andrasträcka komma då han borde och snart skrattar vi gott när vi ser killen komma gående med skidorna i handen. Givetvis är man lite orolig att det hänt något allvarligt men det verkar vara okej men det ser ut som ena bindningen sitter kvar på pjäxan. Ojdå!

Killen i mitt lag, vilket är Göran, kommer några minuter efter och snart är vi alltså ikapp och förbi. 

Det gick lite trögare än vanligt på vår förstasträcka men nu är det bra fart och efter någon timma börjar jag att bli stressad och snart åker vi ned mot bussarna.

Vi kommer iväg bra och jag har runt 40 minuters tills mitt lag kommer men jag känner att jag börjar stressa upp mig och det här blir spännande på flera sätt då jag inte vet hur formen är. 

Till slut kommer då Anders och jag hoppar in i fållan och väntar. Magnus lär få vänta någon timma till, tyvärr. 

Så var jag då igång och pulsen går upp fort och fästet är inte det bästa. Det slinter rätt bra men glidet är desto bättre. Jag försöker hålla uppe lite fart men så fort det kommer en backe går farten ned rejält och de jag kört om kommer tillbaka och värre blir det ju längre jag åker. En herre glider på varje saxsteg rejält, då det går uppför och han bara försvinner. Jag frågar en kille bredvid mig om det är SkejtVasan vi kör. 

Till slut börjar jag närma mig mål men inte ens då orkar jag spurta så mycket utan åker istället i mål med "Gustav Vasa" och passar på att bli intervjuad men jag var så sjukt trött så jag sluddrade mest. Det jag fick ut av värde var "man måste träna!"

Vi slår Magnus lag med runt en timme men Magnus åker några minuter snabbare än mig och det var surt men lite väntat utefter hur det kändes i spåren. 

Skönt med dusch och sedan kom Magnus hem och snart laddade vi för en trevlig kväll med hemmabakad pizza i vedeldsugn. Sjukt gott och vi avslutade med lite kortspel där jag introducerade "Golf" för gänget och jag lyckades spurta förbi alla på slutet. Sedan blev det plump där jag kastade bort segern i sista given då jag lätt kunde få min närmsta motståndare att plumpa men jag gör det inte. Inte kunde jag skylla på alkoholen heller. Men det var så kul så det gjorde inte så mycket. 

Bra och kul dag men nästa gång måste jag har tränat bättre innan. 

Lördag morgon och det var dags att ta tag i en ny examinatinsuppgift och nu behövde jag verkligen få ett godkänt resultat för det har gått dåligt på slutet. Kanske även bestämma mig för att hoppa av den andra kursen då det tillsammans blivit för tufft. Nu har jag i och för sig nästan blivit klar med biblioteket. 

Ullis gick iväg till gymmet och jag satte mig i vardagsrummet och pluggade. 

Jag tyckte det gick rätt bra och som vanligt tycker jag att Ullis är tillbaka innan hon knappt gått så tiden verkligen försvinner då man pluggar. 

Rätt som det var så känner jag att jag behöver en paus och Ullis vill till Nyköping så vi kör på det. 

Inne i Nyköping så shoppar vi lite och köper oss bland annat en kötttermometer. 

Tillbaka hemma så fortsätter jag att plugga och jag tycker att jag börjar få kläm på det nu. 

Klockan 20.00 så är det Melodifestivalen och det vill man ju inte missa. Tyvärr kommer jag inte ens ihop hur man tippning gick men jag tror jag endast missade på två som skulle bytt plats. Det var var dansbandet och Metalbandet. 

Somliga gör allt för att synas...

Fredag och jag hade endast två lektioner men som lärare finns det alltid att göra.

Rätt som det var så var lektionerna klara och efter lite pysslande på kontoret så var det dags att bege sig hemåt.

Mu kommer jag inte riktigt ihåg vad vi gjorde hemma men med hundra procents säkerhet så var det något med biblioteket. Det brukar vara så. 

Så var det då dags för Melodifestivalen och det missar inte gärna jag.

Först ut var Adam Woods och det var helt okej men absolut inte någon favorit.

Efter Adam var det Samir och Viktor och jäklars vad illa det lät inledningsvis. Det tog sig lite på slutet då rösterna dränktes lite i musik.

Melina Borglowe följde upp med en visa som tyvärr inte höll måttet. Ajdå! Det var ingen bra start men det tog sig med ett starkt slut.

Återhämtningen inleddes med marängliknande Elisa Lindström som sjöng Forever yours. Helt okej och jag hade den som tveksam tvåa då jag tyckte att Lisa Ajax var ungefär lika bra. Hon sjöng Awful liar men ljuga behövde inte artisterna som kom efter göra.

Smash Into Pieces gjorde processen kort med sin Heroes are calling. Wow! säger jag! 
Vi åt riktigt gott och hade det mysigt! 
Ullis tippade helt rätt men appen strulade för oss båda. 
 
Speciell morgon