Carina, Carina... Ja, hon hittar alltid på något nytt och jobbigt. Men härligt jobbat för all del! Idag var det nog i grymmaste laget och snart nog kommer hon nog få epitetet Sadisten för evigt! Men det är förstås på ett bra sätt och alla hennes pass är i det närmaste fullbokade för jämnan. Riktigt hårt idag och man vill verkligen slita i slutet av en del övningar! :-0 Så när passet var över så var det med jämmer i rösten man undrade om några ville stanna kvar och spinna idag. Innerst inne så visste man inte själv om man orkade. Men det är ju bara att bita i det sura äpplet och idag tackar jag och Ullis Björkis för att passet blev av. Hon var lite mer på och vi fick peppa varandra idag. Mycket svett och vi stånkade allt högre ju närmare slutet vi kom. Sjukt nöjd att ha kommit igenom passet - me like!
Sen efteråt så tog vi lite kaffe och några pepparkakor och det var riktigt kul att se att Zlatan hittat tillbaka till målformen. Kåmark, tror jag det var, hade en teori om att Zlatan missat en del i England för att han får för mycket tid på sig. Kanske det. Han är ju explosiv och närapå ett geni när det gäller att hitta luckor och lösningar blixtsnabbt. Får man för mycket tid på sig kan man tappat det.
Så var det då söndag och natten hade gått förhållandevis bra och anledningen att jag tog upp det var att vi var barnvakt och jag hade två småttingar i sängen. Lite bus på kvällen med en koja i sängen och det roade både barnen och katterna. Sen bäddade vi iordning och de skrattade gått innan jag sade att vi nu skulle sova. Det tog 20 sekunder och sedan snarkade bägge två! :-0 Tror bara det var lite oroligt någon gång men de somnade fort om och Ullis låg och sov i gästrummet, den rackaren! :-) På morgonen, de vaknade rätt tidigt, så var det ju frukost och jag vet inte vad det tagit åt barnen men de skall se på fotboll från morgon till kväll! :-) Så frukost och fotboll på teven. Inte illa. Ullis var inte lika förtjust dock. Sen var de med våra egna barn och det var rätt lugnt ett bra tag. På kvällen sen, var det först Zlatan på teve, och mitt i allt så skjutsade jag hem barnen. Jag hann dock se det bästa och andra halvlek var visst ett sömnpiller. Men första halvlek var grym av Zlatan och han låg bakom alla mål på sätt och vis. Vid det första så drog han upp rejäl fart som resulterade att Pogba fick avsluta på halvvolley och de två andra målen gjorde Zlatan. Båda gångerna assisterade Rooney. Nice! Efter det ville både Ullis och jag ut och springa lite grand. Det blev en kortare tur men fy vad det bet i kinderna. Vi sprang utan någon riktig plan och snart närmade vi oss kyrkan och vi stannade till en liten stund och jag bara sjönk in i mina tankar och tänkte på mina nära och kära som har gått bort. Det kändes fint och jag tyckte mig fyllas av energi och glädje, det kändes bra helt enkelt. Sen iväg igen och vi joggade fortfarande utan plan och snart nog var vi vid affären och stängde av klockan. Det blev en enkel jogg på 5,2 km, det fick räcka idag.
Tisdag och det stod både löpning och Champions League, aka Zlatan, med på schmemat idag. Men när jag kom hem från skolan så har Ullis fått sprungit hem då bilen inte startade. Troligtvis har en lampa stått på. Så vi fixade mat och sen åkte vi lite tidigare ned mot Trosa för att starta upp bilen med hjälp av motorcykeln. Men väl framme så märker vi att motorcykelbatteriet är för klent. Så vi åker vidare mot löparbanan och vi blir lite sena men efter några minuter har vi bytt om. Ullis, som redan har sprungit, skulle testa och se hur det kändes. Och innan vi åkte så hade hon sett en artikel som passade in på mina problem. Ja, helt på pricken faktiskt. Att när jag börjar springa så sprutar mjölksyran ut i benen och för en del så blir det så när vadmusklerna inte får plats. Och sen börjar det funka, förhoppningsvis, efter ett tag. Och jag var flåsig som sjutton och det tog emot rejält på uppjoggen. Men jag kom igenom och stretchade lite och sen drog vi igång löpskolningen. Den gillar jag, det gör så att jag blir redo på ett bra sätt. Hursomhelst så är det snart dags och det är 400-ingar med ståvila, på schemat. Lite småsegt att starta och jag reagerar på att jag ligger först. Och då är ändå Tokan med. Han brukar ligga rejält före men idag är han bukstinn. Och det var även jag och jag hann heller inte in på toaletten, då bara en toa var upplåst. Första 400-ingen går på måttliga 1.38, och jag var ändå snabbast. Min varning om att ta det lugnt verkade gå in. Sen höjer vi alla farten och min nästa går på 1.33 och där omkring låg jag sedan. Men kanske att jag fick kämpa för hårt men jag bestämde mig ändå för att kämpa i samma fart så länge som det var möjligt. Och det funkade i två set, den sista intervallen trampade jag rejält med luft och jag kände att det fick räcka då både tekniken och känslan var helt borta. Jag är ändå grymt nöjd med passet. De övriga fortsatte lite till och Ullis fick ett gäng snabba intervaller och det såg ut som hon körde fina 200-ingar, på slutet. Sen joggade jag ned resten av passet.
Väl hemma så är det Champions League och då med Zlatan i fokus. Och jag nästan nervös. Det var som sista chansen för honom att bevisa hur jäkla bra han är. Men idag var det ingen lyckad dag för PSG. Attans. Det var som fördömt och Zlatan var inte helt i slag heller. Surt! Jag blev faktiskt på dåligt humör av det och sen en annan sag som gnagde. Det gjorde att dagen slutade i moll. :-( Men det skakade jag förstås av mig sen.
2,6 km uppjogg
400-ingar, ståvila 1 min, 2 min Setvila
1.38,5
1.33,4
1.33,5
1.34,5
1.33,9
1.32,6
1.33,2
1.33,7
Nedjogg 1,8 km
Totalt klena 7,8 km och sen ingen träning dagen efter.... blä!
Lördag och så var det då dags för Spin of Hope. Vi hade ju samtidigt fixat en överraskning för Sara, som är drivande för arrangemanget i Vagnhärad, och jag hade tränat lite mindre på slutet. På fredagskvällen så hade vi packat för en längre semester och laddat upp käk för ett helt fotbollslag. Allt för bara mig och Ullis. Efter en god natts sömn så gick vi då upp och lite småsegt att komma igång men det var bråttom att komma på plats för att få till överraskningen och den gick helt enligt planerna men väldigt spänt och oroligt eftersom det var så känsligt. Sara blev förvånad och det blev lite tårfyllt. Sen var det då dags att komma igång med spinningen och det var Lisen som började och det var bra drag och väldigt engagerat. Stark och pådrivande röst och hon är dessutom gravid men detvar knappast något som märktes på passet. Bra start och kroppen svarade bra. Jag verkade dock inte kunna maxa för det var dagens lägsta maxpuls. Efter det så var det en timmes paus för mig och det var dags för tuffa Elin och det var rätt tufft på en gång. Men jag gav verkligen allt och försökte inte spara på krutet. Tyvärr var spinningcykeln jag körde på då riktigt dålig och jag var orolig att den skulle gå sönder. Men den höll ihop och under utlottningen så drog jag högsta vinsten och fick en start på Halvvättern, precis som jag hoppades på. Sen var det full fart hem eftersom en kund väntade, eller iaf skulle komma runt 10. Väl hemma så märker jag att en bil står utanför häcken, fast mer åt grannens håll så jag antog att det inte var kunden. Så jag tog fram min pastasallad och tryckte i mig när jag märker att bilen har flyttat sig mer mot vårat hus och jag märker även att han går ut och verkar gå mot butiken. Oj då! Jag tar med mig pastan ned och går och möter kunden. Jag ursäktar mig och förklarar att jag måste få i mig energi och vi sätter igång och provar skates när jag helt plötsligt kommer på att hans bil nog står på fel ställe. Jag frågar vart han har ställt sig och förklarar att han kan få böter om han står på gatan. Eftersom han har skates på sig så lånar jag hans nycklar och går upp för att flytta på bilen och vad ser jag! En liten längre bit upp på gatan står parkeringsvakten och räknar ned. Host! Jag hoppar in i bilen och parkerar den och ser att vakten åker vidare. Snacka om tur. Kunden köpar sina grejer och jag är snart på väg tillbaka till Safiren, badhuset där spinningen är. Det blir lite chilltid då och då under dagen. Tredje passet var nog det jag längtat till mest. Och det var Saras Schlagerspinning. Faktiskt lite tuffare än vanligt men roligt och varierande som vanligt. Passet var mellan klockan 12 och 13. Sen ytterligare en timmes paus innan nästan pass och då med en annan Elin, Elin L. Hon är från Friskis och jag kände först inte igen henne, lite pinsamt men så blir det ibland. Jag som jobbade i lokalen bredvid Frisks förut. Hursomhelst så var det korta intervaller och det tog ett tag innan jag förstod upplägget. Men det blev bra drag på slutet och klart inspirerande och Elin "vann" svettkampen! :-) Alltid kul när man ser att lederna själva tar i och snacka om förvånande när hon hur lätt som helst sjunger med i låtarna och dessutom bra. Det är inte så lätt att sjunga ens i lätt pulshöjning. Grym!
Sen var det bara byte av cykel och då äntligen för Team Alice! Och bredvid älsklingen! :-) Men passet drog igång och musiken blev rätt hög och jag hade en högtalare rakt framför mig. Men satan i gatan, jag hörde ingenting av vad Susanne, som ledaren heter, ropade! Så jag försökte bara kolla på vad hon gjorde men det var inte alldeles lätt och jag kom inte alls upp i samma nivå som tidigare. Jag fick ungefär, ganska precis faktiskt, samma pulsnivåer som första passet men nu var jag ju uppvärmd och borde ligga högre i puls. Och så en timmes paus innan sista passet och nu var det jäkligt dött utanför spinninglokalen. Alla var trötta och några låg och sov t.o.m :-) Men snart var det dags och visst hade jag blivit lite trött men inte så farligt. Förvånandsvärt bra känsla i kroppen och så var det då dags för sista passet. Det höll Tomas i och passet hette Skäggrock och Tomas är bra och riktigt engagerande. Men nu kändes det mer som att ro det hela i hamn men passet var bra och skönt, kanske fuskade jag en del också. Jo, det gjorde jag. Men ändå klart högre puls än föregående pass - me like!
Riktigt, riktigt nice dag på alla sätt och vis!
På vägen hem så får vi höra att Zlatan haft show igen. Hat trick! :-)
Så var det söndag och det var långpass på schemat men kroppen brukar ju vara extra seg på morgonen. Och så var det verkligen idag. Efter att ha kommit upp en timme innan start, och några koppar kaffe, så var det då dags. Men vi blev lite försenade och vi är alltså jag och Ullis. Så en kvart försenade var vi då iväg men det gick knappt att springa. Gårdagens lopp, på Skansen, satt i benen. Och ändå så körde vi inte så hårt. Men det var kallt och väldigt kuperat. Hursomhelst så joggade vi rätt sakta ut från Vagnhärad och så fort vi kom ut från bebyggelsen, så kommer vi till de öppna fälten och där kommer 3-4 stycken rådjur med en jäkla fart. Vi tittar lite på dem och efter någon halvminut så kommer en häftig syn. Det är en jättestor galt som rusar fram som en ångvält och bakom springer en skällande jakthund som driver den framåt och liksom in mot en återvändsgränd. Vi tittar på spektaklet och väntar någon minut men inget händer. Sen springer vi vidare och vi har som mål att springa och möta upp några klubbkompisar som skulle starta från Trosa. Och när vi kommit förbi Sillen-badet, en bit, så möter vi dem. Vi kom väl fem kilometer iaf. Och då vänder vi tillbaka och springer mot Vagnhärad igen och nu ser vi att en jägare skall försöka locka till sig jakthunden men Trosa-ån skiljer dem åt, och hunden vill absolut inte korsa ån. Det är förstås kallt och rätt strömt där. Vad som hände med galten vet jag inte men den kanske var för stor och oaptitlig. Galtarna smakar visst inte lika bra och speciellt inte när de är till åren komna. Och nu när vi närmade oss milen så gick det väldigt bra för mig och det var bara att mysa med. Och vi pratade förstås om allt möjligt och mycket om löpning. De andra var förresten Flaken, Putte och Tokan. Sen vet jag inte vad som händer men det går rätt trögt ett tag. Ullis och jag räknar på när vi skall vända hemåt igen. Tanken är ju att det skall bli 21 km. Och vi vänder när vi är nästan är framme vid Augustendal, i Trosa. Och nu går det riktigt trögt och även Ullis får kämpa. Men kämpar ändå in i kaklet och när vi rundar sista krönet och sen bara har 20 meter kvar så visar klockan prick. 21,00 km. Och det får f-n räcka! :-0
Efter det så blir det snabb dusch och sen vidare upp mot Stockholm, vi hade bokat in bio och Ullis ville gärna kika in på Ikea. Väl framme så hämtar vi ut våra biljetter och gick och käkade. Vi delade på en portion då vi var lite stressade och filmen då? Jodå, den gick att se men hade lite övrigt att önska. Det var en sci-fi och den hette The fifth wave. Jag hade nog hoppats på mer sci-fi och mindre drama. Men Ullis gillade den. Väl hemma så är det snart dags för PSG att ta sig an S:t Etienne, med reservation för stavningen. Det var en jämn match, iaf till enbörjan. Sen visade PSG sin klass och Zlatan då? Jodå, två mål! Han är sjukt bra, den killen! :-) Efter det avslutade vi dagen med att kika på en lite halvlustig film som hetter Turisten, tror jag. Tanken var att vi skulle somna till den men jag har väldigt svårt att somna om jag tittar eller lyssnar på något. Som tur var (!) så "frös" filmen mitt i och vi kunde stänga av. Men man undrar förstås hur den kommer att sluta. Det kanske blir en runda till ikväll.