Idag hade jag fått strikta förhållningsorder på att vara ombytt och klar, med fin skjorta, klockan 12:30, eftersom Ullis hade bjudit ut mig på dejt. Och en hel del kunder var inbokade och även en liten specialkund, tillika vän, som skulle ha ett par specialskidor. Jag hittade en bra lösning och det blir spännande att höra resultatet. Det lät som hon skulle komma redan kl. 10:00. Då skulle förresten en annan vän, också numera vän, komma. Men han messade och sade att han skulle komma typ 10:30. Det blev ju ännu bättre. Men jag var lite orolig hur lång tid det skulle komma att ta att montera skidorna så jag började lite innan 10:00. Sagt och gjort. Det tog ungefär en halvitmme eftersom jag inte hittade alla verktyg och skruvar först. Sen hann jag dra några drag med sickeln också. Utöver det så var det ytterligare kunder vid både 11:00 och 12:00. Fullt ös alltså och jag hann precis göra mig iordning och fick t.o.m tacka nej till ett vallningsjobb. Snart så sitter vi i bilen och Ullis tar med mig till Södertuna slott, där hon har bokat bord. Och så trevligt och mysigt det var. Och så jädrans gott! Det liksom lekte i munnen och kanske gjorde själva stället sitt till också. Det kan klart rekommenderas. Sen kändes det som om magen protesterade rejält men det var det värt! :-)
Väl hemma så bara måste vi lägga oss en stund och jag tror säkert att båda somnar. Men Tim kommer in sen och ropar "-Zlatan!" Det är match och är det något jag inte gärna missar så är det när Zlatan spelar. Och PSG dominerar fullständigt men Zlatan börjar inte hundraprocentigt och slår bort en del bollar när PSG har momentum. Fast snart nog har han gjort 1-0 och det bara rullar på. Sen är det PSG show och speciellt Di Maria är grym i sina avslut och han gör två baljor. Grym match men lite tråkig då det inte blev någon direkt spänning.
Efter det är jag sugen på att träna lite men seghetoch brist på tid gjorde att det blev en härlig återhämtningsdag istället. Och Pizza från Papas. Sämre kan man ha det.
Imorse så hade vi ställt klockan på typ 06:20, men det var typ omöjligt att komma upp. Ullis ville ut och springa i två timmar innan mina sicklingskunder skulle komma. Men det var ruggigt kallt och hela jag mådde lite dåligt över ens tanken på att morgonjogga i 15 minusgrader. Och som tur var så var Ullis ganska lättövertalad och vi somnade om. Istället så blev det frukost framför morgonteven. Och sen skulle det komma en kund vid 10:00 med fyra par skidor, men några minuter över så ringer kunden och han snurrar runt i Vagnhärad. Dessvärre så var det ordentligt rengöring på alla fyra skidor och det tar ju nästan lika lång tid som sicklingen. Och första paret var en smärre katastrof då de gått över grus och sten. Men till slut var jag klar och det tog väl en halvtimme längre än beräknat. Sen hade vi, dvs jag och Ullis tänkt att springa då och Tim skulle passa butiken. Men klockan gick och snart hade butiken stängt iaf. Vi valde att springa på Trosa Sportsclub som tur var. Där var det förstås några stycken och löpbanden var lediga, iaf två utav dem. Jag stretchade lite och började sen ganska snabbt. Jag började i 6 min/km men stegrade sen under de första fyra, fem kilometerna till 5.42 min/km. Sen höll jag det timmen ut tills bandet som vanligt slutar. Det är liksom gjort att bara gå i en timme. Jag var lite förberedd på det och försökte trycka hejvilt på knapparna, men inget hjälpte. Tror jag kom runt 10,5 km iaf. Och lutning på 0,5%. Jag tryckte fort igång bandet igen men då började det förstås om på noll. Sen hör jag på Ullis att hon planerat in en fartökning på 3 km och den skulle komma efter 11 km. Och det var jag själv sugen på men vilken fart skulle jag ha? Min fart nu mot min önskade skiljer ju en del. Jag drog upp farten till 4.17/km, och det var ju den farten jag skulle ha då jag skulle springa maran på tre timmar. Idag skulle jag springa i tre kilometer men det var sjuttsingen vad jag fick jobba! Redan efter några kilometer så känner jag att det här nog för tufft för mig. Men jag kämpar på och när jag klarar av en kilometer så är det helt klart på gränsen men på något sätt så fixar jag iaf en km till. Efter det så blir jag riktigt slut och jag joggar lugnt några minuter till. Det blir totalt ca. 14,5 km på 1.20 Sen går jag till stakmaskinen och kör 3 km i ganska lugnt tempo.
Efter det så måste jag byta tröja och jag avslutar med 10 minuters stretch medan Ullis kör klart sina 19 km. Bra gjort!
Sen hem och vi hoppar in på affären och köper ingridienserna till Tacos och hemma så skriker Tim "-Zlatan!" Jag hinner precis ned för att se reprisen då Zlatan nickar in bollen. Lagkapten var han också då Thiago Silva var skadad.
Sen bara äta och slappa! Skön dag helt enkelt! Imorgon väntar tre timmars spinning! :-)
Så var det tisdag och när vi stiger ut ur huset för att hoppa in i bilen så regnar det ganska hårt. Men vad sjutton! Vart kom det regnet ifrån... Nåja, det härdar ju bara en viking som mig! ;-) Fast skämt åsido så brukar det bara kännas extra bra efteråt. Jag tror lite på att det stärker också. Vi kommer ned till banan i ganska god tid och låser upp. Det smyger förbi en tjej utanför, som jag gissar skall börja springa med oss, men hon passade nog bara på att springa med sin väninna då banan var upplyst. Nåja, det är ju bara bra om fler kan utnytta banan. Sen är det bara att komma igång och Rainy (passande dagen till ära) kommer joggandes och snart nog även Flaken och Hamlet. Efter uppjoggen så kör vi en kortare löpskolning innan vi drar igång. Det blir samma upplägg som förra tisdagen men nu vill alla köra lite kortare då den avgörande matchen mellan Sverige och Danmark skall gå av stapeln. Spännande. Jag är iaf lite seg till en början men tänker att vi alla kan försöka springa lite tillsammans om de snabbare springer i ytterbanorna i kurvorna. Och jag tar i lite väl mycket och väljer bana fem, de första fem minuterna och det tar verkligen hårt. Sen tappar Ullis lite och jag väljer att fortsätta springa med henne och går även ned ordentligt till bana 2 i kurvorna. Vi nöjer oss med fyra stycken intervaller och detsamma verkar gälla alla andra också. Sen lite kortare nedjogg innan vi begav oss hemåt för snabb dusch innan matchen. Och vilken match sen. Vi stod emot den första ordentliga forceringen från Danmark och vad skönt att det sista saknades från den s.k stjärnan Bendtner. Och när sedan Zlatan fick chansen då! Fy satan vilken effektivitet och frisparken sen! Jäklars vad bra. Det var riktigt, riktigt nice och vi dansade och skrek här hemma. Tyvärr så fick jag lite problem med ljumsken dagen efter och det var förstås från löpningen och inget annat. :-)
Fotbollsgalan och i år var den väl lite sämre än vanligt fast ändå klart sevärd. Och att Zlatan skulle vinna Guldbollen var det ju rätt låga odds på. Och så sköna småkillar, de härliga fansen, som var med och gav Zlatan pris. Och förstås jättekul att det är duktiga yngre tjejer och killar som kommer underifrån!
Tisdag och nu tröttare än någonsin. Mötena har avlöst varandra på skolan och flytten av Enklaresport har tagit mycket kraft. Och så var det ju tisdag och alltså löpträning. Men idag fanns det inte så mycket sug och jag började planera in en veckas vila och det kändes helt rätt. Men Ullis var desto piggare och jag hörde att hon ville ned och springa lite. Sagt och gjort. Jag kunde ju vara med på uppjoggen och sen köra löpskolning med gänget. Och inte hade jag hunnit gjort något program men intervaller i form av Norska Superintervaller skulle passa bra in. Så vi slängde i oss käk och sen tog vi en tur till gamla butiken, då några skulle ha en hylla, och sen vidare mot Trosa. Väl på plats så tänder vi upp och jag går in och lägger mig på ett bollnät och nästan somnar. Oops! Nåja, efter ett tag så kommer det iaf några stycken och jag förklarar läget. Ullis verkar också lite låg så jag lurar iväg henne med att låtsas som vi bägge springer iväg men jag stannar kvar... He he. Fast efter några varv så testar jag men det går inget vidare. Vi snackar sen om att springa runt stan idag och det lät ju mysigt. Och Putte skulle visst passera 100 mil idag och sen förstod jag att det var samma sak med Rainy. Det var ju lite roligt. Och idag skulle även min pappa fyllt 70 år, det är inte klokt. Nu dog han iofs för 18 år sedan, men ändå. Det känns för jävligt och förstås väldigt ledsamt.
"Att döden skulle vara så definitv - så kall hård och skoningslös.
Men du finns i våra hjärtan - ja, lever än.
Så svårt att förstå att du är borta.
Sov gott pappa, sov gott min vän!"
Vi stannade till på vår jogg, precis när grabbarna passerade 100 mil, och det roligaste var att det på något sätt gjort det i princip precis samtidigt! Och det märks förstås att de springer bättre ju mer de tränat. Det påminner förstås en själv också att det kanske inte var konstigt att jag själv uppvisade hyfsat bra resultat då jag, vid samma tidpunkt, uppvisade mer än dubbelt så många mil. Bara kämpa på. I skrivande stund kommer jag inte alls ihåg vart jag ligger nu. Men jag vet att jag sprang mer än 300 mil 2005.
Det gick iaf bättre och bättre att springa fast jag var riktigt kort i mina hamstrings. Skön jogg och det är bara att tagga för peppningen. Det var inte så värst många idag. De andra, som jag inte har nämnt, var Flaken och Westaden, alltså sammanlagt 7 stycken. Eller 6 stycken blir det förstås...
Väl hemma så stannar vi till vid Hemköp och pratar med en gammal bekant och sen är det fort hem för att kika på Zlatan och jisses vad bra PSG var idag. Eller förresten. Real Madrid var en aning tama men det tror jag mest var pga motståndet. Fast ibland rullar inte bollarna in. Men ingen ko på isen ännu. Det här var ett bra kvitto.