Niclas B

Söndag och idag var det dags för en ny tatuering och jag hade absolut varit lite hemlighetsfull. Ullis skulle hjälpa Tanja och själv väntade jag och passade på att kolla hur stor tatueringen skulle vara. Den fick varken vara för stor eller för lite. 

Dock så fick jag meddelande på morgonen att deras vanliga lokaler inte var tillgängliga, av någon anledning. Jag fick se en video från en husbil, trodde jag, och det såg okej ut så jag sade ja. 

När jag kommer till adressen så ser jag dock ingen husbil och jag ringer en bekant som bor i närheten och då ser jag en från tatueringsfirman i backspegeln och det var ingen husbil utan en omgjord husvagn. 

När jag väntar så tappar hon en flaska i backen och jag tänker inte så mycket på det. 

Jag passar på att fixa en gammal tatuering som blev fel färg på texten och den började hon med. Sen gick hon på den andra armen och nu skulle det ske. Jag försökte slappna av i den konstiga ställningen och sen var hon då klar. Egentligen hade jag tänkt att maken skulle göra den då jag tycker att han är riktigt bra men jag kände mig ändå ganska trygg. 

Jag tittar och känner mig nöjd. Så vad var det? Det är en fin text med Ulrika Lovisa och noter under vilket handlar om min fru, förstås, men även om en låt jag skrev till henne för hela 27,5 år sedan. 

Ulrika Lovisa! Du betyder allt för mig

Sen den dagen då vi möttes 

Är du min egen tjej. 

Ulrika Lovisa! Så vacker och så fin.

Men det allra, allra bästa. Det är att du är min!

När jag skall betala så strular det med mitt kort av någon konstig anledning och jag är dessutom kladdig även en orange färg. Det är förstås färgen som hon fyllde i TUB med. Den upptäckte jag senare, på vägen hem, på jackan. Och lite på min väska. Med nagelborttagare så försvann det fort från jackan så ingen större skada skedd. 

Sen drog vi till Felix då Ullis och han skulle springa en runda. Själv tänkte jag plugga lite. 

Vi var inte där så himla länge men de körde en runda på typ 90 minuter och själv tyckte jag bara tiden försvann men så brukar det vara då jag pluggar. Det gick i alla fall rätt bra och alla var nöjda. 

Hemåt och vi tog en burgare i Västberga och drog vidare. 

Hemma och jag avslutade med lite schack. Det är ju kul och jag hann även köra en match mot Felix. Han slarvade lite så jag avgick med segern. Seger blev det även mot en bot på kvällen men jag känner ändå att jag har mycket att lära. Men frågan är om man skall lägga så mycket tid på det. 

Lördag och Ullis och jag var lite slöa och tittade klart på Sanningen. På slutet var det mycket att hålla koll på och vem var egentligen vän och vem var fiende, svårt att veta. Slutet blev riktigt spännande och lite tragiskt på samma gång. 

Sen hjälpte vi Tim och Cilla att få hem ett bord och fyra stolar från Tanja. Allting rymdes i en körning och det var skönt.

Vi hjälpte även till att montera ihop bordet och sedan passade jag och Ullis på att äta hamburgare på bistron i ICA Trossen. Riktigt goda fast idag höll de inte riktigt samma klass som sist. Jag hälsade på en gammal elev också och missade att den han satt bredvid också var en gammal elev som sedan inte ville hälsa på mig. Ha ha, så kan det gå. Hon kanske blev sur att jag inte kände igen henne först. 

Vi avslutade sedan med att se ytterligare på teve och nu blev det en film och det var Carry On, nu kommer jag inte ihåg vad den heter på svenska men det handlar om en tulltjänsteman som utsätts för ett obehagligt val och trots att det pågår under en längre stund så hålls spänningen uppe på flygplatsen. 

Imorgon nästan måste jag komma igång med träningen för nu orkar jag inte vila längre. 

Söndagen den 5 januari och idag fyller Ullis år! Super-Ullis! :-)

Som vanligt orkade jag inte ens upp innan henne men hon har alltid varit piggare än mig. Efter lite frukost så var vi igång och idag skulle några vänner dyka upp men många kom ju redan igår, förstås. 

Av mig fick hon ett par kolfiberskor som hon redan verkar älska utan att ens ha sprungit i dem. Jag känner mig asnöjd. 

Rätt som det var så dök Gisela upp med blommor och det var kul och överraskande och vi bjöd in henne på fika och sen fortsatte det komma vänner för att gratulera och det var Tomas och Rosie samt Inger och Peter. 

Trevliga samtal och skoj samt gofika! 

Mitt i allt var det sista backen på Tour de ski och när det var lite lugnt så tittade jag på tjejernas lopp och Johaug verkade vara tillbaka. Synd att Ebba inte verkar vara i toppform men den kanske kommer. 

På kvällen så såg jag att bronsmatchen i junior-hockeyn skulle starta så jag kollade på den men den tog ju aldrig slut och efter förlängningen blev det straffar och även där drog det ut på tiden och Sverige hade verkligen stolpe ut, i ordets rätta bemärkelse. Helt galet! Jag stapplade i säng sent på natten och jag som inte ens är superfrälst i hockey... 

Men stort grattis, älskling! Älskar dig! :-)

Lördag och det var bara att hasa sig upp då vi skulle fixa det sista till Tims 30-årsfest. Tim skulle förstås komma lite tidigare men Ullis och jag fixade förstås lite innan då vi skulle smälla ihop det sista med smörgåstårtorna och den vanliga tårtan. 

Tim berättar att Cilla tyvärr är sjuk och då styrde vi om lite med smörgåstårtorna och jag drog ned och köpte räkor och snart var allt klart för festen. 

Det fanns en liten tanke på att hinna träna också men snart hade tiden runnit på och Tim var där. 

Vi bestämmer oss för att slänga ihop en Kahoot och Tim och jag stänger in oss i biblioteket och jag börjar med Kahooten och Tim fyller på. Till slut hade vi nitton, eller om det var tjugo?, frågor. Det räcker ju förstås. 

När Felix kom så passade jag på att gratulera Ullis då jag köpt ett par kolfiberskor som hon valt ut. De kom Felix med.

Det börjar komma folk och jag tänker att jag gärna vill hålla ett tal och frågan är ju hur känslig man kan vara. Tim har ju varit med om så mycket elände som barn men jag försökte hålla det lite humoristiskt men ändå med en känslig touch. Tror det gick bra men det var absolut inte det bästa tal jag hållt men kanske bland de jobbigaste. 

Kul med bra drag och sen körde vi Kahooten och där imponerade Camilla då hon kom strax efter Felix och Ullis och fick därigenom förstapriset. Att Tim var en hejare på kängurumatte var lite av en överraskning för många! :-)

När festen klingade av så skjutsade vi hem Tim och när jag kom hem igen så lade vi ut Ullis gamla apple watch, som bara legat i en låda i en massa år. Det verkar ju onödigt och det blev några som var intresserade och snart hade jag en gammal elev som var först i kön men hon kunde inte komma idag men det gjorde ju ingenting. Hon var förresten i Örebro och kollade på sin bror som spelade hockey och honom hade jag också haft som elev. Riktigt kul. 

Vi passade på att äta lite smörgåstårta och jag läste också ut en bok och den heter "Passagerare 23" och är skriven av Sebastian Fitzek. Den hade jäkligt mycket och när man väl kommit in i boken så ville man nästan inte sluta läsa. Det är en sådan där bok som känns som man läst den förut och det vore ju för jäkligt. Fast å andra sidan har jag ju läst Grottbjörnen folk-serien en jäkla massa gånger för de är ju så bra. 

Hursomhelst så handlade boken om en polis som varit med om det mest otänkbara och det är att filmer, från ett kryssningsfartyg, visar att hans fru mördar deras gemensamma son och sedan själv tar sitt liv efter. Sedan får man följa en massa andra fall och det visar sig att de kanske har ett samband med varandra och det blir mer och mer spännande. Den får hela 4,0 i betyg då det var en riktig bladvändare efter ett tag. 

Men ett stort grattis, Tim! Du får 10,0 i betyg! :-)

Grattis, Tim!                   Ullis gillar Rosa!               Spännande bok!

Så var det då Nyårsafton och vi fick gå upp direkt då Ullis och jag skulle hålla i Nyårsjoggen, det som vi alltid har gjort sedan 2014, i princip. Vi började i och för sig redan året innan men då var det mer för enbart klubben och släktingar till de som var med. Sedan lite mer inofficiellt under coronaåren. 

Vi kom iväg i bra tid och jag hade väl bestämt att testa att springa, i alla fall. I värsta fall så fick någon annan ta över bara för jag skall ju inte riskera hälsan eller bli helt otalbar efter joggen. 

Väl framme så möter vi upp Jenny och Linda samt Maria och strax efter kommer Ola och Tanja också. Ola kunde också hjälpa till så sprang jag så hade vi både Ola och Maria som kunde plocka fram och personalen från ICA fanns också tillgänglig så det lugnade mig lite. Det är alltid en anspänning att arrangera något då man inte har full koll själv. 

Jag försöker få ordning på allt men det strular lite med högtalaren då sladden inte kommer räcka till andra sidan och efter att ha skarvat den så inser jag att det inte kommer bli kanon då folk skall över den med vagnar. Nåja, det var ju bara några minuter men först var jag tvungen att slänga på mig skorna och kanske borde jag in på toan. Jag fick lite panik då jag inte hittade mitt tal som jag skulle hålla efter men det hade Ullis lagt fram så allt verkar vara lugnt. Jag blir bara lite sen och jag struntar i att dra över sladden så alla får samlas lite mitt i. Kanske inte optimalt då folk skall förbi men så fick det bli. 

Jag drar lite instruktioner och snart var klockan slagen och jag lämnade micken till Maria och så joggade vi iväg. Känslan var att vi var närmare 60 stycken och jag hade berättat att jag bestämt att dra om början på joggen och redan där knystades det lite. Vadå! Skall vi ändra? Några tyckte det var bra men jag tror det blir kanon med en lite roligare start där vi springer genom Trosa kvarn. Vi passerar en kvinna med hund som prompt skall fortsätta gå genom den trånga passagen och jag ropar att det är ett stort gäng som kommer. Jag vet inte hur det gick men alla var med genom kvarnen och jag tittar bakom. Tåget är inte så långt så jag blir lite tveksam men tänker att det är rätt brett. Skön känsla och jag frågar hela tiden Anders N om farten och känner mig trygg i att det går lagom fort. Snart är även Patrik där och eftersom han ger så underbara direktiv hela tiden så byter vi snart plats på Anders och Patrik då Anders fotade och filmade lite då och då. 

Jag ser tendenser till luckor men själv tycker jag det går rätt lugnt och förstår ingenting. Jag var beredd på att slita då alla distanser hela tiden gått runt 6.30 ned mot 6.20 och då har jag ändå haft ett löpsteg. Nu tyckte jag att jag trippade och fick bromsa hela tiden. Det blir värre med att folk skall upp bredvid och det är ett gissel då det blir mycket svårare att hålla rätt fart. Kul med folk men man får svårare att själv känna farten och de andra löparna tar liksom över om de kommer lite förbi. Jag fick säga till några gånger och det blev fler gånger efterhand. 

Till Stadshotellet och vi ställde fort upp alla och jag skämtade och sade att fula kunde vara bak och snygga fram. Sen råkade jag ställa mig fram själv men tanken var att jag hade tänkt ställa mig bland de fula så det kanske var ett osnyggt (!) skämt. Vi höll på att missa två stycken så vi fick stanna någon halvminut till innan vi började jogga igen och nu fick jag problem med min fartangivelse då jag visst ställt på snittet på min senaste 1,6 kilometer. Ja, jag har inte kunnat ändra från amerikanska mått... Jag frågar hela tiden Patrik och känner mig supernöjd då jag får höra att vi har snitt på 6.21 på sista kilometern och 6.22 på hela. Allt enligt plan men det blir ändå lite luckor men håller jag mig till min fart så har jag gjort mitt jobb. 

Ut mot Långnäs och nu väljer jag att hålla ihop gruppen men Patrik stressar mig lite då han säger att det inte kommer bli 10 kilometer men det borde det bli, tänker jag. Sen ser jag att vi har olika längd och jag ropar till Anders som säger samma som min klocka visar. Det visar sig att Patrik har Apple Watch och den visar lite för kort och således har vi haft lite för snabb fart. Några vill vika av men jag ropar -Nej! och snart är vi på min tänkta väg allihopa och vi håller ihop. Mot ICA Trossen och alla springa i mål tillsammans och det är en härlig känsla. Tror det blev 10,3 kilometer så det var inga problem men snittet hade hamnat på 6.17 och det blev lite för snabbt och det kändes lite nesligt. 

Sen gick jag in och förberedde mig och jag ropade in alla och snart var jag igång med mitt tal. För eget bruk så är det bra att vänta lite tills alla fått ett glas innan man börar tala. Nu blev det lite surrigt men snart lyssnade alla på mig och jag höll mitt tal och lyfte fram lite bra prestationer och snart började utlottningen. Första pris går till... -Dig! ropar Ullis! What! Jag blir helt paff och det känns lite pinsamt. Men, men! Jag var ju också med och sprang och jag har ju inte tagit någon lott på tre år så det var bara att välja ett pris och fortsätta. Nu vore det nästan förskräckligt om Ullis vann andra pris men det blev någon annan och så rullade det på. 

Trevligt och Ullis och jag stannade lite så jag också fick fika och vi kände oss nöjda. Lite pusta ut! Så känns det i alla fall för mig. Skönt att landa och nu var det här gjort och det gick riktigt bra. 

Bara lite surt att det gick lite, lite för fort men det var marginellt. 

Sen åkte vi hemåt och packade in och gjorde oss iordning för avfärd mot Stockholm. Felix skulle vara hemma och tackade inte nej till sällskap. 

Vi parkerar hos Felix och lastar av lite prylar som han skall ha och sedan bytte Ullis och Felix lite julklappar innan vi gick till Felix igen. 

Sedan blev det spel och där gällde det att spara då och då för att behålla kort som man nästan vunnit. Jag satsade hela tiden för mycket och blev av med mina och det var surt. Min övertro på mig själv gjorde att jag kom ohjälpligt sist bägge gånger och Felix vann. 

Sedan gick vi och åt på Pong och alla tog buffé, riktigt gott. 

Efter maten tittade vi på serien "Älskade barn"! Riktigt bra och vi såg igenom alla avsnitt innan det var dags att gå och titta på lite fyrverkerier. Nu hade det börjat snö och det rätt ordentligt så att åka hem inatt var ingen idé. 

Det smäller lite här och var men man ser absolut ingenting bland alla hus men väl framme vid Corneliusparken ser man bättre men sikten är rätt dålig. Mycket folk och blåst så vi gick tillbaka och ställde oss lite mer i lä där Sofie Sarenbrandt har sitt skrivställe. Rätt coolt hus. Vi tittar i typ 10 minuter innan vi går hemåt och skålar när vi kommer till Felix lägenhet. Gott Nytt År! 

Det är förresten min och Ullis förlovningsdag också så grattis till oss! :-)