Fredag och vi sov rätt länge men vi hade ju semester så ingen fara på taket. Lite för lös säng för min smak och vi var dessutom två stycken i den. Så man åkte liksom ihop lite i mitten. Men det var inte så att jag fick ont i ryggen. 

Vi åt lite frukost och tittade på morgonteve - skönt!

Sen ville vi få till löpningen och jag var som vanligt inne på Årstaviken Runt, den har ju allt. Kanske lite för kuperad men ändå skönt att få kämpa lite. Ullis var kanske inne på att prova något annat men jag hade ju noll koll och jag gillade den rundan. Vi gick till att börja med och jag var lite orolig för min lilltå för det har bara blivit värre. Jag kan liksom inte förstå vad som hänt. Till slut så bestämde vi oss för att bara nöja oss med själv den rundan och alltså inte börja tidigare, typ transportlöpningen. 

Nere vid "startplatsen" så var det då bara att börja och rätt snabbt går det uppför till bron, där vi skall över på andra sidan. Det är tyvärr precis som vanligt. Det är tvärstopp och jag får kämpa för att ens orka springa i 7-minuterstempo. Det är som det var förut och jag blir irriterad men jag kämpar på. Normalt så släpper det bara jag får stå still någon minut och kanske har jag fått extraslag igen. De som jag opererade bort. 

Efter ungefär tio minuter så börjar det släppa igen och jag säger till Ullis att jag inte har koll riktigt på när det släpper så hon inte tror att jag bara börjar sprinta. Så när min fart plötsligt börjar öka så förstår jag att det nu börjar släppa och rätt snart känns det nästan superlugnt, så härligt! Backarna är förstås lika jobbiga men däremellan går det riktigt bra och trots att det var lugnt i början så får vi till slut 6.20 per kilometer i snitt när vi är klara. Vi låg på rätt hårt på slutet och det kändes skönt att sträcka ut lite. Sedan avslutade vi lite lugnare. Det blev till slut 7,75 kilometer. 

Sedan velade vi mellan vad vi skulle ha och valet stod mellan att köpa bröd på Åsö Café eller köpa en färdig god bagel på the Bagel. Det blev till slut det sistnämnda.

In i duschen och sen lite mat och vad gott det var! Krämig och mättande. 

Efter det så kollade jag till min lilltå och döm av min förvåning då det visade sig att det inte var den som strulade. Jag hade fått en förhårdnad, på mina annars mjuka fötter, på andra sidan lilltån och därför skavde det.

Sen gick vi till Stockholm City och kollade bland annat in lite löparskor. Till slut var vi på Runners Store och där testade jag några riktigt sköna dojor men de fanns förstås inte i min storlek utan jag provade en modell utan kolfiberplattan och det är den jag är intresserad av. Det var för övrigt New Balance Elite X, om jag inte minns helt fel. 43:an satt nästan för tight men storlek 44 skall jag ju inte behöva. Nu kanske jag hade svullnat lite efter löpningen.

Nåja, det blev bara att traska vidare och vi gick även förbi och köpte en massa kaffepods. Sedan var det bara att traska tillbaka till Södermalm och nu var man lite seg i benen.

På kvällen så kollade vi om vi kunde se några filmer på Netflix och det blev Släpp taget. Den var av och med Josephine Bornebusch. Den kändes först som en medioker skilsmässofilm men var djupare än så och rätt bra. Helt klart sevärd.

Till den åt jag pizza från den lokala pizzerian och Ullis tog något nyttigare.

Bra dag och vi håller igång träningen bra!