Onsdag och det är onsdag den 30 april, Ullis och min bröllopsdag! Idag är det hela 30 år sedan vi sade ja till varandra och vi gjorde det på Tims dopdag så vi firar förstås även Tims dopdag men den brukar komma i skymundan.

Vi började i alla fall dagen med att vara med på en morgonritual där man skall hälsa solen, nu kommer jag inte ihåg vad det heter men man gör lite sköna morgonrörelser och det är lite yoga i det. Sun Salutation förstås. Riktigt skön start. Jag fick dock rycka in och springer efter en stor vagn med mattor som var en bråkdel från att braka ned i trappan mot den olympiska poolen. Jag såg att Ullis nickade till mot vagnen och jag tittar dit och slänger mig dit. Det måste varit precis på håret. Jag vet inte ens om någon såg det.

Sen blir det god frukost och efter det går vi mot lägenheten och jag fotar den samtidigt som vi planerar vad vi skall göra på bröllopsdagen.

Döm av vår förvåning när vi ser ett kuvert på dörren. Jag hintade ju igår om att vi hade bröllopsdag idag. Ha ha!

Jodå, det var en gratis flaska Cava eller, jag fick ju fram att vi gärna inte drack alkohol, alkoholfria drinkar i baren. Riktigt kul!

Sedan bytte vi om till löparkläder men innan vi drog iväg så kollade vi om det inte gick att äta på den andra restaurangen ikväll. Vi gillar den lite bättre och det är den som tillhöra hotelldelen. Nej, det gick inte sade kvinnan i receptionen och det tog emot lite då jag såg att Ullis gärna ville vara där.

Vi gick sedan upp till cykel- och gångvägen och sedan var det bara att börja springa. Eller bara och bara. Det kändes som evigheter sedan för mig. Det tog emot direkt men det är å andra sidan bara uppför i början och jag märkte att även Ullis var påverkad så jag stretade på.

Till slut så kändes det som benhinnorna skulle sprängas så vi fick stanna och snöra upp skorna på mig. Till slut var vi uppe och pustade där i några sekunder och pulsen sjönk snabbt – skönt! Sedan var det bara nerför och nu började det att kännas riktigt bra och jag piggnade på mig. Det blev fem kilometer och vi höll 6.32-tempo och det med en tuff backe så jag får vara nöjd. Skön löpning.

Väl framme, vi sprang förresten till Gran Tarajal, grannbyn, så gick vi ned till stranden och passade på att bada. Jag gick mot kanten för att byta om och en gubbe blev galen som trodde att jag skulle pinka. Nädå, svarade jag. Bara byta om och då var det lugnt. Ha ha!

Det blev ett dopp och jisses vad salt vattnet var. Sedan gick vi upp mot själva strandvägen och då hade det kommit lavasand och det blev varmare och snart hade vi panik. Det brände så in i helvete och Ullis, som låg några meter framför, bara skrek! Jag tvekade om jag skulle fortsätta framåt eller vända men kände att jag inte kunde lämna henne och ta ett annat håll. Det var galet hett men efter kanske tio sekunder så ser jag skuggan och slänger mig in där. Jisses! Så jäkla varmt. Då var det nog runt 22 grader i skuggan och det låter ju inte så alarmerande varmt men sanden… Den var så sjukt varm.

Vi självtorkar ett tag innan vi går och leter upp en restaurang vi hört om. Den skulle visst vara jäkligt bra. Vi hittar den och den ser inte ut att vara alltför mycket för världen men vi tar och delar på en pizza där och tar en glass med kaffe till. Riktigt, riktigt gott!

Sedan är det dags att springa hem igen och nu känns det lite bättre direkt men nu börjar värmen ta på en. Det blir återigen fem kilometer och farten är ungefär samma som tidigare. Så en mils löpning direkt är väl okej.

När vi kommer fram så går vi fram och frågar även den andra restaurangen och det blir lite pinsamt när de skall ringa till restaurangen vi bor på och fråga men vad fan. Vi lever ju bara en gång. De skulle återkomma på mail, tror jag de sade.

Vi går och duschar och sedan, mot kvällen, så går vi och kollar med vår reception och nu var det visst okej. Ha ha, så kul!

Vi är där rätt tidigt och ”vårat” bord är ledigt och vi sätter oss där och sedan går jag och beställer våra drinkar. Han förstår inte varför man beställer alkoholfria drinkar och inte tar en flaska cava men jag går inte in i någon diskussion. Det känns som det är min ensak.

Det är riktigt gott och den berömda katten är kvar. Han som brukar gå runt och kela bland matgästerna. Kanske får han en bit då och då.

Vi tar en skön promenad hemåt och jag slår på låtsas ett golfslag från en tee. Man är bra sugen nu då man går förbi golfbanan hela tiden.

Vi har det lite lugnt och skönt och när Ullis somnar så avslutar jag med ett parti schack och slår boten Sven.